Idag har vi vår sista träff med matematiklyftet.  När den är avklarad har vi arbetat oss igenom två moduler, taluppfattnings-modulen och algebramodulen under detta läsår. Förra gången började vi reflektera över vad  vårt deltagande gett oss. Jag har under veckan funderat vidare och jag tänker att det som gett mig allra mest är att jag och mina matematiklyfts-kollegor skapat en stor samsyn och ett gemensamt språk vad det gäller matematik. Jag tror att vår undervisning blivit mer likartad med avseende på innehåll och nivå vilket jag  ser som en stor tillgång.  Eftersom vi är en stor skola har vi haft två grupper i matematiklyftet och nu återstår utmaningen att samköra oss och skapa samma samsyn över hela skolan.

Det som mest märks på mina lektioner nu efter matematiklyftet är att antalet riktigt bra lektioner har ökat medan antalet sämre lektioner har minskat. Jag tror att detta beror på en ökad medvetenhet hos mig och att jag fått syn på fler kritiska aspekter gällande matematikinlärning. När jag har mina matematiklektioner idag känns det som att jag har en större verktygslåda med mer varierade metoder för att lära matematik. Dessa olika metoder och arbetssätt har jag dessutom provat på nyligen och efteråt har jag tillsammans med kollegor utvärderat. En oerhörd tillgång som jag tidigare inte upplevt i samma utsträckning.

Jag har deltagit i flera givande matematikfortbildningar förut, tex. matematikverkstad-cirkel genom NCM och liknande. Det som skiljer de upplevelserna från denna är matematiklyftets struktur. Jag tror att strukturen med inläsningen-diskussion-lektionstillfälle-utvärdering varit en av nycklarna till framgång.

Jag ser framemot fler fortbildningsinsatser med liknande upplägg!