Den känslan när man kliver in i ett rum och bara känner att jag måste ha kommit fel! Efter att ha haft en termin där mycket energi har lagts på att sätta ramar och gränser kände jag mig lite rastlös. Jag trivs inte i rollen som den kontrollerande och styrande läraren utan vill hellre vara den utmanande och handledande. Absolut vill jag ha ordning och reda, men inte bara när jag står över dem och ständigt kontrollerar utan för att eleverna själva tar ansvar för det.
Nu kände att jag hade tröttnat på mig själv behövde jag lite input utifrån. Jag är en mycket bättre lärare när jag är nyfiken. Därför hade jag spontant anmält mig till något, som jag riktigt kom ihåg vad det
var om hållbar utveckling på SYSAV eftersom jag inte kände mig nyfiken och motiverad inför arbetsområdet. Jag antog att det var någon slags föreläsning och att den vände sig till lärare. Och det vet man ju hur det brukar vara… 90% kvinnor i jeans och tröja(svart, vit eller grå), en kopp kaffe och en ostmacka(förhoppningsvis eftersom det skulle äga rum sju på kvällen).
När man då kommer in i en sal med en buffé av tjusigt upplagda snittar, nypressade juicer, kakor och kaffe, ser sig om och konstaterar att det är 90% män och majoriteten bär kostym börjar man ju undra lite. Vad är det jag har anmält mig till?!? Det visade vara sig en nätverksträff mellan lärare och företagare och trots att jag kom direkt efter en skoldag som avslutats med fem utvecklingssamtal så lärde jag mig massvis. Ibland känns skolvardagen lite homogen. Jag tycker om att få möta och diskutera med andra yrkeskategorier eller pedagoger från andra kommuner, så man inte fastnar i ett mönster av tankar. Och det här blev den
där lilla energiinjektionen jag behövde, med utmanande uppgifter och givande samtal. Full av energi kom jag hem och tänkte att eleverna behövde något liknande. Därför bjöd jag in miljöpedagogen från SYSAV till klassen som en intro till vårt arbete. Han gav dem uppgifter där det gällde att “Tänka om”. Det blev sedan vårt temanamn på arbetet med hållbar utveckling.
Vad skulle du göra om inga sopor, från och med idag, fick lämna ditt hem? Du kunde inte slänga ut något eller gräva ner något och nej, de fick inte heller lämna hemmet som rökgaser.
Uppgifter som engagerade och uppmuntrade till diskussioner.
Vi fick massor av tips och använde oss flitigt av SYSAVs sida. Elevernas nyfikenhet var väckt. När vi läst, tittat på filmer och arbetat med: kretslopp, sophantering, näringskedjor och
miljöpåverkan fick eleverna en slutuppgiften. Vi tittade på filmen om
glödlampskonspirationen och eleverna blev mycket engagerade och tyckte att detta med planerat åldrande verkligen var en idiotisk idé. Jag valde ut ett antal produkter och eleverna fick välja bland dessa. Deras uppgift var att låtsas att de arbetade för ett företag och hade fått uppdraget att “Tänka om!” runt sin produkt. Istället för att tillverka och sälja så billiga och så 
många produkter som möjligt skulle de övertyga företagsledningen att för miljöns skull tillverka en produkt som kunden ville behålla så länge som möjligt, eller på annat sätt minska företagets klimatpåverkan. För att öka elevernas engagemang skulle de inte bara skriva ett dokument till mig där de presenterade sin idé utan de skulle även göra en presentation som de kunde hålla för publik. Eleverna tände verkligen på idén och tog sig an den direkt.
Fantastiska ideér som TV-apparater med hållbarhet på 25 år med möjlighet att uppgradera den genom att byta skal som på en
mobiltelefon för att få kunden känna att de inte vill byta TV när nya modeller kommer. Kläder som kan pantas för att säljas secondhand eller materialåtervinnas.
Verktyg och tvättmaskiner som leasas, där reparationer ingår i abonnemanget. Bilar som säljs som hållbar, billig grundmodell, som kan uppdateras varje år i utrustning och färg, De flesta ideérna bygger på att sälja en enkel, billig men hållbar produkt som sedan företaget kan tjäna pengar på genom att sälja serviceabonnemang eller uppdateringar.
Engagemanget var stort i grupperna, men efterhand som tiden gick
tyckte jag att fokus flyttades från att göra produkten så bra som 
möjligt till att göra en så häftig presentation som möjligt. För att höja motivationen till att satsa på kvalité i uppgiften samt att alla skulle hålla deadline meddelade jag att jag bjudit in rektorn att titta på redovisningarna och att hon och jag skulle sitta som jury och dela ut patent till de grupper som lyckades övertyga oss om att deras idé var bra. Jag höll en miniföreläsning om vad patent var och visade ett klipp från TV-programmet Draknästet. Detta med rektorn var inte
sant. Jag hade nämligen fått en idé om att försöka få en föräldrar att sitta i “Draknästet”. Jag mailade ut och lyckades få ihop föräldrar och mor- och farföräldrar som kom på redovisningsdagen. De
ssa smugglade jag in bakvägen. Eleverna fick sedan inför
“drakarna” hålla sin presentation och kvittera ut ett patent på sin produkt när de övertygat “drakarna” om att det var en bra idé.
I vårt utvecklingsarbete på skolan arbetar vi med tecken på ansvar hos eleverna. Vi har tyckt oss hitta vissa förutsättningar som verkar göra eleverna mer benägna att ta ansvar för sitt lärande. Några av dessa har varit att det finns tydliga ramar för vad de ska lära sig, samt vad de själva kan påverka och förväntas ta ansvar för. En annan att lärandet sker
tillsammans med någon annan. Eleverna tog verkligen ansvar under vårt “Tänk Om”- tema. Förutom att uppnå det vi skulle inom NO, lärde sig eleverna av varandra en massa nytt om hur man gör snygga presentationer, övade på muntliga framträdande, övade demokratiska processer i sina grupper, samt fick en inblick i några möjliga yrkesval eftersom vi passade på att låta de besökande berätta om sina yrkeskarriärer.
Både jag och eleverna var mycket nöjda. Och allt för att jag råkade anmäla mig till något jag inte visste vad det var.
Att diskutera:
- Hur gör du för att behålla din nyfikenhet?
- När ser du tecken på ansvar? Vad är det då du ser? Vad gör du? Vad gör eleverna?
