Talking out of turn – Om besvärande elevbeteende i klassrummet

Ledarskapet i klassrummet är omdiskuterat och innebär ständiga utmaningar. Elever som avbryter lektionen, kommer sent eller inte dyker upp alls kan vara vardagen i vissa klassrum.  Efter mitt senaste inlägg Chilla Johan, det är inte du som är upprörd gavs jag tips om att läsa Markus Samuelssons, universitetslektor i pedagogik, avhandling: Störande elever, korrigerande lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande pojkar och flickor i klassrummet (2008). En mycket läsvärd och minst sagt gedigen avhandling över 220 sidor. I avhandlingen redovisas skolforskning beträffande fostran, besvärande elevbeteende och ledarskap. Områden som jag har intresserat mig för, studerat och ägnat såväl tanketid som praktiskt arbete åt, i klassrummet, under stora delar av min tid som lärare. I detta inlägg försöker jag plocka ut delar som jag tycker är intressanta och tankeväckande, för mig som lärare i en kul, varierande och utmanande skolvardag.

Samuelsson (2008) summerar en rad skolforskning inom området besvärande elevbeteende och korrigerande lärare och lyfter bland annat upp Merretts och Wheldalls (1987) forskningsstudie som summerade 10 års skolforskning kring störande beteende i klassrummen. Deras studie kom fram till att de mest störande beteenden inte var våldsamma eller destruktiva, men ändå tidskrävande och störande. Det var snarare elevers otillåtna pratande och hindrande av andra elever som var det mest störande beteendet på lektionerna. Samuelsson (2008) lyfter även upp Littles studie vilken även den uppmärksammar elevers otillåtna pratande och hindrande av andra elever ”Talking out of turn and hindering other children” (Little, 2003, s. 6) som det mest störande beteendet i klassrummet. Little skiljer dock inte på huruvida störningarna kommer från enskilda elever eller grupper av elever då hon definierar innebörden i de störande uttrycken. Hon beskriver snarare det vanligaste störande elevbeteendet “talking out of turn”, som bland annat innebär att eleven genom rop söker lärarens uppmärksamhet då läraren och andra elever pratar. Det innebär vidare att prata utan att räcka upp handen och vänta på sin tur, liksom att prata då klassen som helhet diskuterar något. Konsekvenserna av detta innebär att läraren återkommande måste ”ask children to wait their turn, and can disrupt the flow of classroom discussions” (Little, 2003, s. 7). En annan konsekvens som Little påvisat och som kan drabba följsamma och tystare elever är att de genom andra elevers rop och prat berövas möjligheten att bidra till de gemensamma diskussionerna. Detta utöver risken att de utropade svaren också stör andra elevers möjligheter att tänka kring frågan och komma fram till egna lösningar (Little, 2003). Merretts och Wheldalls (1987) forskningsstudie visade också att lärare uppmärksammar elevers beteende som störande då agerandet riskerar att påverka innehållet, formen i verksamheten eller uppmärksamheten och progressionen hos elever på ett negativt sätt. Man kunde också påvisa förändringar i elevernas störande beteende i takt med ökande ålder på så viss att eleverna minskade sitt störande prat allt eftersom de blev äldre. Med stigande ålder tilltog istället elevernas overksamhet och sena ankomster. I anslutning till detta kunde forskare också konstatera att lärare i de senare skolåren förhöll sig mindre stödjande och känslomässigt engagerade till sina elever.

Enligt Samuelssons analys av störande beteenden i klassrummet, visade det sig att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat och att lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier:

  • störande aktivitet
  • störande artefakt
  • störande egenhet
  • störande oordning

Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de vanligast förekommande korrigeringarna var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat och störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest. När lärarna korrigerade elever som störde använde de verbala tekniker i betydligt högre grad än icke-verbala tekniker. Vanliga strategier som användes av lärarna var direkta befallningar och aktivitetsrestriktioner. I vissa engelskspråkiga länder var exkludering mycket vanlig vilket framställdes bero på lärarnas tro på att straff var effektivare än kommunikation för att få elever att lyda. Forskning visade också på olikheter i lärares syn på att göra eleverna delaktiga i diskussionen kring disciplin och fostran vilket också kan förstås som ett utslag av att läraryrket fortfarande ansågs utgöra den enskilda lärarens ensak.

Sammanfattningsvis är jag helt övertygad om att läraryrket är ett väldigt varierande, kul men även utmanade yrke där lärare dagligen kämpar och sliter med sitt uppdrag. Mitt fokus, för att skapa en undervisning för alla mina elever där störande beteende uteblir, ligger dels på de första tio minuterna av en lektion. Där etablerar och sätter jag och eleverna upp ramarna för den sociala relationen. Här krävs planering och idéer vilket är utmanande och svårt men eleverna lär sig och vänjer sig vid de nya pedagogiska kontrakt som sakta med säkert blir gällande.  För jag tror att det som särskilt utmärker en skicklig lärares ledarskap är hållbara och sunda elevrelationer, gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning och att vi utifrån undervisningen hjälper eleverna att leva upp de de högt ställda förväntningar och krav som råder i klassrummet/skolan. Jag ställer mig ofta frågan hur mitt eget agerande och hanterande av störande beteende i klassrummet påverkar elevernas beteende istället för att kritisera och klanka ner på elevernas outvecklade förmågor. De är ibland vad dem är. En synvända som hjälpt mig mycket.

Att diskutera:
  1. Hur hanterar/arbetar du med störande beteende i klassrummet?
  2. Hur ser ert arbete kring störande beteende i klassrummet ut?
  3. Vilka metoder och arbetssätt genomsyrar ert arbete kring ledarskapet i klassrummet?
  4. Hur analyserar och kartlägger ni ert arbete?
Avhandling:

Markus Samuelssons, Störande elever, korrigerande lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande pojkar och flickor i klassrummet (2008)

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17319/FULLTEXT01..

 

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *