TAKK – varför det?

Vad är TAKK?

När talet inte räcker till för att kunna uttrycka sig eller man har svårigheter att förstå det talade språket, kan en Alternativ eller Kompletterande Kommunikation behövas (AKK).

c1481aa3-bd78-4f4e-9529-1565c3bc9b7b
hej

I vår trea kommunicerar vi genom tal, bilder, föremål, skrift, kroppsspråk/gester och tecken som AKK – TAKK. TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.

Jag har varit nyfiken på TAKK i flera år och funderade tidigt på om jag kunde använda det som stöttning, när jag undervisade andraspråkselever, men det blev inte mer än en tanke. Jag fick istället använda mitt kroppsspråk, gester, bildstöd som SymWriter och Pictogram, konkret material och noggrant skriva ner instruktioner mm för att kommunicera på olika sätt. Jag lärde mig också att tala långsammare och våga vänta en stund på ex ett svar. De här olika typerna av AKK har jag haft stor nytta av i min nuvarande klass.

Det är skillnad på TAKK och teckenspråk. Teckenspråk är ett eget språk och TAKK är tecken som kompletterar din kommunikation. Tecknen i TAKK bygger dock på teckenspråkets tecken. TAKK är ett kommunikationssätt för hörande personer. Jag pratar alltså samtidigt som jag tecknar. Det är viktigt att tänka på att inte prata för fort, utan sänka taltempot. Man tecknar inte alla ord, utan väljer ut de betydelsebärande orden. Då blir det lättare för eleven att hänga med och förstå vad som sägs. Tecken stannar kvar längre och man kan göra dem långsamt.

Varför använder vi TAKK i klassen?

I vår trea går en kille, W, som har Downs syndrom och det är först och främst för hans skull vi använder tecken. Hans föräldrar är tillfrågade och jag fick gärna skriva om honom. När W började ettan, kunde jag inga tecken.  Jag fick gå en teckenutbildning på två heldagar och därefter har jag kontinuerligt fått gå på workshops och ”teckenpåfyllning”. Det behöver man för att lära sig nya tecken och för att hålla tecknandet levande. Tecknandet stöttar språkutvecklingen på den nivå där eleven befinner sig. I våra klasser möter vi emellanåt barn med olika svårigheter eller funktionsnedsättningar. Det kan vara tal- eller språkstörning, hörselnedsättning, kognitiv funktionsnedsättning eller kanske en nyanländ elev med svenska som andraspråk. Den kommunikativa miljön behöver anpassas, för att eleven ska kunna vara delaktig. En aspekt av delaktighet är tillgänglighet.

I åk 1 såg jag tydligt att vår kommunikation förbättrades, när jag använde tecken. Vid exempelvis högläsning var alltid blicken fäst vid mig, när jag läste och tecknade. Då jag läste, men inte tecknade, minskade kontakten och delaktigheten. Det här fick mig så klart att bli mer motiverad till att försöka teckna så mycket som möjligt. Ibland kan vi teckna tillsammans när vi läser, räknar osv och då kan vi teckna på hans hand eller med våra händer tillsammans. Då kommunicerar vi på tre sätt, genom tal, tecken och känseln. Jag tänker också att i mitt uppdrag som pedagog ligger att tillföra nya tecken och utvidga Ws teckenordförråd, likaväl som det talade ordförrådet.

Stödmaterial – appar, program mm.

Boken från teckenkursen används flitigt som uppslagsbok i klassen, men det finns också bra appar, som vi använder oss av tex TSP Lex och TAKK, vilka vi har i våra mobiler och lätt kan ta fram och slå upp ett ord vi behöver. Vi har också köpt ett abonnemang på ”Ritade tecken” som är en webbresurs. I Ritade tecken gör vi ex temablad kring ett visst område. Det kan vara ex geometriska former, husdjur eller tecken till en läsebok. När vi skriver tillsammans använder vi oss också av “Ritade tecken”.

UntitledW är och ser sig själv som talande, men det är inte alltid lätt att förstå honom. Tecknen är därför också viktiga, för att få honom att teckna mer själv och därigenom lättare bli förstådd i olika situationer.

Alla barn i klassen tecknar så ofta de kan, för att skapa en god kommunikativ miljö. Vi försöker vara språkliga förebilder och modeller, som W kan lära sig av. Vi sjunger bla sånger varje dag, där vi alla tecknar. När vi har parläsning kan en klasskamrat läsa antingen teckenböcker eller våra småböcker tillsammans med W, vilka jag gjort teckenblad till. Elefanten

Flera av barnen är vana att teckna från förskolan, där man ofta använder TAKK som stöd i språkutvecklingen. När jag gjort olika teckenblad, vill gärna flera av barnen ha kopior för att öva på tecknen. Det gör att tecknen också förstärker deras inlärning av begrepp och ämnesspecifika ord kring teman mm.

schemaEn annan typ av AKK, som vi använder oss mycket av är bilder. Att på skolan ha en gemensam bildstödsbank,  tycker jag är bra. Det kan vara ex SymWriter2, In Print eller Widgit. Det har vi inte på skolan än. Jag har bilder sedan tidigare, vilka jag använder mig av för ex arbetsgång på tavlan eller personligt schema på bänken.

 

I lägre årskurser ex förskoleklass och åk 1 kan man använda bildstöd när man skriver och stötta de betydelsebärande orden med bilder.
bänk

Jag kommer på mig själv att teckna i alla möjliga situationer numera och använder det också till övriga i klassen och till mina egna barn hemma. Det räcker med att jag tecknar ”stol/sitta” i en storsamling, där man inte vill ropa, för att alla ska veta att man ska sitta ner eller tecknet för ”gå” när det är dags att duka av i matsalen. Privat tecknar jag till barnen, när de ex är på judon och jag står utanför glasrutan!

I min roll som pedagog kommer jag fortsätta teckna även i fortsättningen med ny klass, när vår härliga kille nu till sommaren lämnar 1-3 och går mot nya utmaningar.

70

“TACK”

Diskussion
  1. Reflektera över er kommunikativa miljö. Vilka kommunikationssätt använder ni er av?
  2. Fundera över om du har någon elev som du tror skulle vara hjälpt av tecken i sin språkutveckling eller någon annan form av AKK?
  3. Har ni behov av en gemensam ”bildstödsbank” på er skola? Vilka användningsområden kan ni se?
Share Button

4 reaktioner på ”TAKK – varför det?”

  1. Hej Hanna
    Jag blir så glad när jag läser detta! W har verkligen haft en oerhörd tur att få ha dig som lärare! Vi är evigt tacksamma, Tack!
    / Magnus

  2. Hej
    Intressant läsning. Jag har nyligen fått en ny arbetsuppgift, att undervisa i svenska och matematik i en förberedelseklass med 9 nyanlända elever. De är mellan 14-16 år. Jag kommer att prova pictogrambilder samt TAKK. Det ska bli spännande att se hur det går. Men jag tror stenhårt på metoden. / Ingela

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *