Etikettarkiv: Tydliga mål

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.  Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla  elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi.

Fortsätt läsa Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

Jämföra texter – ett sätt att få eleverna att reflektera över sitt lärande

Nu har vi just genomfört de nationella proven i svenska i min trea. Det som slår mig är, att även om vi har arbetat mycket med hur man skriver en text som andra förstår verkar det inte som alla elever läser sin egen text med andras ögon, och funderar på om någon annan skulle förstå denna text. Hur får man eleverna att se på sin text med andras ögon? Jag går som vanligt till Dylan Williams nyckelstrategier. Eleven måste själv vara aktiv i lärandeprocessen, för att kunna nå metakognition. (William, 2007) Ett sätt att utveckla elevernas metakognition, det vill säga att eleven är medveten om sitt eget tänkande, är att låta dem ta del av varandras arbeten och strategitänk. Då får eleverna exempel att jämföra med, vilket underlättar reflektionen kring det egna lärandet.

Fortsätt läsa Jämföra texter – ett sätt att få eleverna att reflektera över sitt lärande

Att skapa inre bilder

Att få eleverna att använda inre bilder både när de läser och skriver är ett sätt att utveckla deras läs- och skrivförmåga. De behöver använda sina tankar och upplevelser för att förstå text och uttrycka sig så andra kan känna igen sig i deras texter. Mina elever har under en period fått arbeta med hur de kan använda språket för att skapa miljöbeskrivningar som gör att läsaren kan få egna inre bilder. Vi har arbetat efter en stödmall vi kallar sinnesschema där eleverna får stöd när de ska sätta ord på bilderna som de ser framför sig när de skriver. Det hjälper eleverna att tänka på att det inte bara är synintryck de kan använda när de beskriver en miljö. De får med schemat ett hjälpmedel som gör att de lättare använder alla sina fem sinnen.

Fortsätt läsa Att skapa inre bilder

Tydliga och konkreta lektionsmål

I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever.  Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga.

Fortsätt läsa Tydliga och konkreta lektionsmål

En inkluderande lektion – En lektion där alla mår bra.

Jag strävar efter att alla vågar, vill och kan göra sitt bästa i skolan, alla efter sin förmåga. Lektioner som känns riktigt bra både för mig och eleverna är lektioner då samtliga elever arbetar koncentrerat och det råder arbetsro i klassrummet. Man känner ett tydligt lugn, inga elever är frustrerade och då kanske utåtagerande, inga elever är bekymrade. Alla vet vad de ska göra och hur.  Jag funderar mycket på hur jag ska få så många lektioner som möjligt att bli just så.

Fortsätt läsa En inkluderande lektion – En lektion där alla mår bra.