Etikettarkiv: Tydliga mål

Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Vid två tillfällen per år bjuder skolan in föräldrar till trepartssamtal/ utvecklingssamtal, där elevernas individuella utveckling diskuteras. Samtalet ska informera om elevens nuläge, vart hen ska och hur vi ska göra för att nå nästa mål. Detta upprättas i en IUP (individuell utvecklingsplan). Vi känner att elevernas IUP riskerar bli ett dokument som plockas fram två gånger per år och vi har på vår skola, vid några tillfällen diskuterat hur vi kan göra för att hålla IUPn levande och använda den i ett formativt syfte under terminen. Försök med målböcker har gjorts varav några känner att det fungerat/fungerar bra, medan andra, inklusive mig själv, inte känt att det fungerat så som önskat. Vi har organiserat gemensamma utvecklingssamtalsperioder om ca 4-5 veckor där vi plockat bort mycket av det kollegiala arbetet vi gör under eftermiddagar, för att frigöra tid för utvecklingssamtal. Dessa veckor upplever en del i personalen på skolan som en lång period då det blir svårt att få tid till det kollegiala arbetet. Detta medför att det blir avbrott i våra gemensamma lektionsplaneringar och utvärderingar av lektioner, vilket påverkar undervisningen då mycket av vårt arbete på skolan bygger på detta arbetssätt. Det händer också att dessa perioder förlängs p g a sjukfrånvaro eller att tider behöver bokas om av andra anledningar.

Fortsätt läsa Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Med koll på lärandemål

Varje pedagog vet att undervisa är en sak. Att eleven efteråt kommer ihåg eller kan det stoff som undervisningen gav, ja det är en helt annan sak. Detta blev jag brutalt påmind om för någon vecka sedan.

Fortsätt läsa Med koll på lärandemål

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.  Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla  elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi.

Fortsätt läsa Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

Jämföra texter – ett sätt att få eleverna att reflektera över sitt lärande

Nu har vi just genomfört de nationella proven i svenska i min trea. Det som slår mig är, att även om vi har arbetat mycket med hur man skriver en text som andra förstår verkar det inte som alla elever läser sin egen text med andras ögon, och funderar på om någon annan skulle förstå denna text. Hur får man eleverna att se på sin text med andras ögon? Jag går som vanligt till Dylan Williams nyckelstrategier. Eleven måste själv vara aktiv i lärandeprocessen, för att kunna nå metakognition. (William, 2007) Ett sätt att utveckla elevernas metakognition, det vill säga att eleven är medveten om sitt eget tänkande, är att låta dem ta del av varandras arbeten och strategitänk. Då får eleverna exempel att jämföra med, vilket underlättar reflektionen kring det egna lärandet.

Fortsätt läsa Jämföra texter – ett sätt att få eleverna att reflektera över sitt lärande

Att skapa inre bilder

Att få eleverna att använda inre bilder både när de läser och skriver är ett sätt att utveckla deras läs- och skrivförmåga. De behöver använda sina tankar och upplevelser för att förstå text och uttrycka sig så andra kan känna igen sig i deras texter. Mina elever har under en period fått arbeta med hur de kan använda språket för att skapa miljöbeskrivningar som gör att läsaren kan få egna inre bilder. Vi har arbetat efter en stödmall vi kallar sinnesschema där eleverna får stöd när de ska sätta ord på bilderna som de ser framför sig när de skriver. Det hjälper eleverna att tänka på att det inte bara är synintryck de kan använda när de beskriver en miljö. De får med schemat ett hjälpmedel som gör att de lättare använder alla sina fem sinnen.

Fortsätt läsa Att skapa inre bilder