Etikettarkiv: Tydliga mål

Differentiering i anpassad grundskola

Av Caroline Nilsson, Förstelärare Anpassad Grundskola

På Kyrkskolan är differentiering en stor del av vårt utvecklingsarbete. Skolans lärare har sedan 2020 arbetat med detta och jag har varit en del av detta arbete sedan höstterminen 2022.

Jag är lärare i en klass med 12 elever från förskoleklass till årskurs 3 och utan differentiering som arbetssätt under vissa lektioner så hade det varit svårt att utforma undervisningen så att den passar hela gruppen samtidigt som den möter min grupps olika individuella behov.

Fortsätt läsa Differentiering i anpassad grundskola

Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

Fortsätt läsa Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Förväntningar på kors och tvärs

Inför en uppgift finns det förväntningar på eleven från olika håll.  Eleven själv vill givetvis klara att utföra uppgiften inom tidsramen och ofta med en viss kvalitet för att nå högre mål. Föräldrar vill självklart att eleven gör sitt bästa med de uppgifter som ska betas av. Som lärare har jag alltid förväntningar på att eleven ska utnyttja sin potential för att nå nya mål. Med detta sagt kan man ana varför en del elever känner sig stressade.  Men det gäller för pedagoger och föräldrar att balansera det hela för att dra ner på stressen för eleven. Jag tänker här berätta hur jag provat att jobba med förväntningar under terminen.

Fortsätt läsa Förväntningar på kors och tvärs

Stora SKA och Lilla SKA

Stora SKA-arbetet  

Ett SKA-arbetes syfte är att identifiera utvecklingsområden som vi i nuläget kan förbättra. Vi behöver göra oss en tydlig bild om var vi befinner oss just nu och skapa tydliga och utvärderingsbara mål. Hur vi ska arbeta och nå dessa mål behöver också ha en tydlig struktur för att sedan kunna utvärderas.

I SKA-arbetet på Baraskolan är ett av målen att fördjupa oss kring läsförståelse. Under läsåret har vi bland annat kartlagt hur vi på skolan arbetar med läsning, samarbetat med biblioteket i Bara och köpt in några klassuppsättningar för gemensam läsning i klasserna (Läs gärna Sofie Kjellanders blogg ”Aktiva läsare”). Vi  har också bjudit in Linda Tuvegård och Ulrika Trivin från Språkteamet i Svedala kommun, som har hållit en mycket intressant föreläsningsserie vid namn “Läsförståelse – inte en enskild förmåga”. Föreläsningsserien är uppdelad i fem delar, “Väcka tankar och funderingar kring läsförståelse”, “Vad som behövs för att läsningen skall fungera”, “Ordförrådets betydelse”, “Vad forskningen säger om läsförståelse” samt “När läsningen inte fungerar som förväntat”.  Fortsätt läsa Stora SKA och Lilla SKA

Mållektioner i svenska- om läslust, skrivglädje och individanpassningar

Av Jenny Hansson

När jag tar emot nya elever i årskurs 1 kommer de med väldigt olika förkunskaper och förutsättningar gällande sin läs- och skrivutveckling. Någon kan bara några få bokstäver, medan andra läser nästan flytande och kan redan skriva långa texter. För att alla ska utvecklas så långt som möjligt behövs medvetna val gällande innehåll, struktur och arbetsformer, med utgångspunkt i en formativ bedömning av elevernas kunskapsnivå. Mållektioner är ett av många sätt att individanpassa och ge möjlighet till elevinflytande och variation för att skapa läslust och skrivglädje vid skolstarten. Fortsätt läsa Mållektioner i svenska- om läslust, skrivglädje och individanpassningar