Som undervisande lärare i NO behandlar jag och eleverna varje termin flera olika ämnesområden som innehåller mycket fakta, samt olika modeller och teorier, som kräver att de förstår en stor mängd begrepp och specifika ämnesord. Inför varje nytt ämnesområde får eleverna därför en begreppslista att ha som stöd. Både för att enklare hänga med i undervisningen men även som en checklista för att enklare kunna öva inför ett avslutande prov. Som exempel har jag nyligen avslutat ett arbetsområde om evolutionsteorin med mina sexor där deras begreppslista blev ganska diger med över tjugo begrepp, till exempel cell, cellkärna, DNA, gener, arv, naturligt urval, selektion, variation, konkurrens, mutationer, arter och raser. När eleverna i uppstarten får se en lång lista med för dem obegripliga och svåruttalade ord kommer det inte sällan en och annan protest. Denna förväntade och kanske i viss mån rimliga reaktion bemöter jag sedan med följande argument. Jag vet att det är många begrepp att lära sig så därför får ni använda en fusklapp på provet!
Etikettarkiv: Struktur
Att skapa goda förutsättningar
I Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning, som kom ut i september i år, kan vi läsa vad som främjar studiero i klassrummet. Det står också att ”Resultaten från sammanställningen visar att arbetet med att främja studiero är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren. Att skapa studiero i klassrummet är en ständigt pågående process.”
Så vi ska jobba hårt med att ha tydliga ramar, tydlig struktur och tydliga förväntningar. Vi ska ha en palett av verktyg och arbetssätt för att nå alla elever, vi ska jobba med att skapa ett positivt klassrumsklimat där eleverna är delaktiga, aktiva och engagerade – men något saknas – vad har vi för innehåll ? På sidan 45-46 kan man också läsa det som rapporten inte tar upp: Fortsätt läsa Att skapa goda förutsättningar
Avtagande marginalnytta
Denna sommar har jag spenderat en hel del tid med att läsa många av de bloggar som Svedala kommuns förstelärare har producerat de senaste åren. Dels för att finna inspiration och nya idéer inför kommande läsår men även för att som nybliven bloggare lära mig skriva på ett intresseväckande sätt om relevanta ämnen som inte redan behandlats i allt för stor utsträckning. Eftersom kvalitén på de inlägg som jag har hunnit läsa genomgående varit hög har jag inför terminsstart fått med mig mycket visdom och värdefulla insikter som jag kan utnyttja i min egen undervisning. När det gäller inspiration till vad jag kan bidra med via mitt egna bloggande fick jag förutom prestationsångest svårt att tänka på något annat än begreppet avtagande marginalnytta.
Knyt ihop lektionen och börja reflektera!
Under detta läsår har vi på Aggarpsskolan haft differentierad undervisning som utvecklingsarbete. Vi har då, som jag skrivit i tidigare bloggar, läst och arbetat med boken ”Lektionsdesign – en handbok” av Helena Wallberg. Nu har vi kommit till de sista kapitlen som handlar om att avsluta en lektion och att bedöma en lektion formativt. Redan när man läser rubriken känner man att detta är kapitel vi behöver arbeta med. Vi är många lärare som har dåligt samvete för att lektionen ganska ofta blir hastigt avslutad för att tiden gick så fort.
Handbok för superhjältar och struktur i textsamtalet
Jag läser just nu första delen i Handbok för superhjältar på textsamtalen med mina elever i årskurs 1. Vi arbetar utifrån en återkommande struktur under lektionerna som eleverna känner igen från vecka till vecka. Innehållet och samtalen varieras men igenkänningsfaktorn är hög och mina elever vet vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Fortsätt läsa Handbok för superhjältar och struktur i textsamtalet