Etikettarkiv: Struktur

Läxfällan

Vi människor behöver balans och variation i våra liv för att må bra. Det är när vi tappar kontrollen över denna balans som vårt mående påverkas negativt. Vad händer egentligen med oss när vi upplever att vi inte kan styra över vår egen verklighet? 

För en tid sedan upptäckte jag att elever bortprioriterar en del av sina läxor i mina språkämnen. Jag bestämde mig för att ta reda på varför och en alternativ verklighet öppnade upp sig för mig. En verklighet som var elevernas perspektiv på fenomenet läxor. Jag bestämde mig för att diskutera läxor i helklass med olika årskurser och i min nia intervjuade jag samtliga elever i par. Har vi nytta av att förstå deras perspektiv när det gäller ett så omfattande område där vi lärare faktiskt inte är delaktiga? Vi förväntar oss att de ska göra sina läxor men hur ser detta studerande ut när de är hemma? Fortsätt läsa Läxfällan

Utmaningen i att göra bra prov

Jag har alltid gillat prov. Både när jag själv gick i skolan och nu som lärare. Som elev motiverades jag av utmaningen i att försöka lära mig allt  inom ett visst ämnesområde. Men en kanske inte helt sund tävlingsinstinkt var nog även en bidragande orsak till varför jag föredrog just denna typ av examination. Nu som lärare tycker jag däremot att det roliga med att ha prov ligger i utmaningen att konstruera dem för att bli så bra som möjligt. Framförallt så gillar jag komplexiteten i detta arbete då det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till. Många svåra prioriteringar måste göras då flera av dessa aspekter ofta står i strid med varandra. Ett prov ska ju gärna täcka så mycket som möjligt av ämnesinnehållet och utan att bli för långt. Det ska vara tillräckligt enkelt för att alla elever ska kunna komma igång men samtidigt även utmana de högpresterande eleverna. Provet ska testa flera olika förmågor och kunskaper på olika nivåer utan att bli allt för omständligt att rätta. Både att skriva och konstruera prov är minst sagt en utmaning.

Fortsätt läsa Utmaningen i att göra bra prov

Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

Fortsätt läsa Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Men hörni – vad är egentligen studiero?

Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i  elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.

I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:

Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever. 

Fortsätt läsa Men hörni – vad är egentligen studiero?

Ifall inte nån sätter fart

Långt, långt där borta ligger sommaren, finalen, slutet av läsåret. Transportsträckan dit är kantad av massvis med planer, motgångar, medgångar, lärdomar och (fyll på listan med allt som livet ger). Jag kan kanske inte skryta med att jag gör så att blommorna blommar i skolans värld eller ens att min kohage blir särskilt grön. Däremot är det definitivt så här vid terminsstart dags att sätta fart. Denna termin hittade jag en ny utmaning.

Fortsätt läsa Ifall inte nån sätter fart