Etikettarkiv: Stödstrukturer

Men hörni – vad är egentligen studiero?

Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i  elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.

I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:

Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever. 

Fortsätt läsa Men hörni – vad är egentligen studiero?

Ett försök att summera årets integrerade sv/so arbete och vilka tankar som undervisningen grundat sig i

Under detta läsår har vi i vårt integrerade sv/so arbete om elevernas närområde befunnit oss i framtid, nutid och dåtid varav den största delen varit i dåtid. Delar av det arbetet har jag beskrivit i de fyra bloggar jag skrivit från vt -20 till ht -21. De bloggarna har till stor del beskrivit vad vi undersökt och arbetat med. I denna blogg vill jag försöka beskriva didaktiska former och tankar om undervisning.

Ambitionen har varit att skapa ett sammanhållande tema om elevernas närområde där främst ämnena svenska och so integrerats. För att skapa ett flerstämmigt klassrum med en språk- och kunskapsutvecklande undervisning har jag försökt väva in kontextrikedom, rik interaktion samt språklig stöttning i undervisningen. Enligt Hajer och Meestringa (2010) är det dessa tre kriterier som när de vävs samma, skapar utmanande uppgifter för eleverna, och som när de löses i små grupper, leder till att den rika interaktionen mellan eleverna resulterar i språklig stöttning. Fortsätt läsa Ett försök att summera årets integrerade sv/so arbete och vilka tankar som undervisningen grundat sig i

Programmera mera

Under ett antal veckor har åk 5 och 6 läst teknik i samhället och programmering. Programmering är något jag verkligen tycker är roligt att arbeta med och har försökt hitta en bra struktur och nivå för. Jag har tidigare år när jag undervisat om det använt code.org, bee-bot och scratch, men har ibland upplevt att många elever, trots stor glädje och engagemang, inte fått den förståelse för programmering som jag önskat. Visst har de lärt sig olika knep och skapat spel, men jag upplever att det har slukat mer tid än vad de fått ut kunskap i slutänden. Därför ville jag testa ett nytt sätt den här gången. Fortsätt läsa Programmera mera

Tillgänglighet och struktur

Att få undervisningen utmanande och ge eleverna som siktar mot betyget A samtidigt stötta elever som kämpar för att nå ett E. Att göra undervisningen tillgänglig för alla är svårt, om ens möjligt. Både ge elever med språkstörning undervisningen i kort, enkel och lugna takt samtidigt som eleven med ADHD retar sig på och tappar koncentrationen när det inte är rappt, snirkligt och gärna kryddat med nya spännande ord som väcker nyfikenheten. Ge den som behöver lära genom att höra det som ska undervisas berättas med inlevelse och sammanhang och den som behöver en kort, men tydlig instruktion för att sedan träna långe i egen takt och eleven som provar en gång, redan kan och behöver mer utmaning. Ständigt försöker jag välja nya sätt att lyckas nå alla. Valet för terminens teknikområde föll efter mycket funderande på att skapa en egen plattform i Google Sites där allt material skulle finnas tillgängligt.

Fortsätt läsa Tillgänglighet och struktur

Att väcka skrivglädje med hjälp av stödstrukturer och variation

Av Jenny Hansson

Att skriva sagor är inte så lätt i åk 1.  Vissa elever har massor av fantasi och skrivglädje, medan andra har svårare att komma igång och blir snabbt trötta i handen. Med hjälp av olika stödstrukturer och digitala verktyg kan även elever som inte orkar skriva så mycket text  få känna att de lyckas  producera något som de kan vara stolta över och som andra vill läsa.

Jag arbetar i två klasser i åk 1 och kommer här att beskriva hur vi arbetat för att väcka skrivglädje och utveckla elevernas skrivförmåga inom ett sagotema. Målet är att de ska kunna skriva sagor med en tydlig inledning, handling och avslutning. Fokus har varit på innehållet, men vi har också tränat på punkt, stor bokstav och att kunna kombinera text och bild för att förstärka sitt budskap. Ett bra sätt är att använda Cirkelmodellen, som är en Fortsätt läsa Att väcka skrivglädje med hjälp av stödstrukturer och variation