Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse.Etikettarkiv: Stödstrukturer
Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp?
Att få besöka lärarkollegor är mycket lärorikt. En sak jag har lärt mig efter ett sådant besök hos Hanna Claesson är att dela ett lektionsplaneringsdokumnet med eleverna. Jag ser det som en extra anpassning för eleverna. Fördelarna med att dela lektionsplaneringarna med eleverna är så klart många. Jag sorterar mitt i veckor, med det nyaste överst. Eftersom jag lägger in planeringen före lektionen kan eleverna gå in och läsa innan lektionen vad vi ska arbeta med. Då kan de som vill/behöver det förbereda sig innan lektionen. I början var det bara några få elever som var inne och läste innan lektionen, men efter hand märkte jag att fler och fler redan visste vad lektionen skulle handla om. Fortsätt läsa Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp?
Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.
I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.
Fortsätt läsa Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.
När tala är silver och tiga är guld
Skriv istället !
En av mina gymnasieelever på NFU har lärt mig mycket om hur vi som pedagoger kan bemöta elever med neuropsykiatriska problem. När jag via fortbildning på Barn-och ungdomshabiliteringen i Trelleborg, introducerades i metoden Sociala berättelser–Skrivprata fick jag många nyttiga aha-upplevelser kring hur det kan te sig att ha Aspergers syndrom. Skrivprata-metoden, som då var mig helt obekant, går i korthet ut på att utnyttja det skrivna ordets tydlighet. Kommunikationen görs visuell. Att rita (framför allt med barn), skriva och utnyttja symboler gör det möjligt att undanröja vårt talade språks inbyggda abstraktioner. ” Jag ser vad du säger”.
Fortsätt läsa När tala är silver och tiga är guld
Om talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Ett dialogiskt och flerstämmigt klassrum eller läraren tillbaka till katedern?
Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men vi behöver ibland reflektera över hur det ser ut i våra klassrum och vad vi tror att barnen kommer att behöva i framtidens samhälle. Hur förbereder vi våra unga att bli goda talare, debattörer, konfliktlösare, ståuppkomiker, pedagoger, psykologer och alla andra områden där förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift är viktig? Jag tänker att vi behöver ge barnen utrymme och tid att praktiskt öva kommunikation under sina nio år i grundskolan.
Interaktionsmodellen EPA