Etikettarkiv: Stödstrukturer

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.  Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla  elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi.

Fortsätt läsa Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

Meningsfulla utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal, ett måste eller ett redskap för att eleven ska bli ägare av sitt eget lärande?

Ett utvecklingssamtal ska vara tillbakablickande på elevens utveckling samt framåtsyftande och handla om hur eleven kan nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

success-and-failure1

Under åren som jag har jobbat så har jag prövat många olika modeller och mallar, vissa mer eller mindre framgångsrika. Jag upplever att vi nu har hittat ett sätt som fungerar mycket bra. För att eleven ska få insikt om sin kunskap och sitt lärande så har vi inför samtalen använt en mall som utgår ifrån vad vi arbetat med i de olika ämnena. Innehållet i mallen ändras beroende på arbetsområdena och ämne. De självskattar sig själva, jag fyller i samma formulär och sedan jämför eleven och jag. Eleven och jag fyller i , ok eller +. Fortsätt läsa Meningsfulla utvecklingssamtal

Läsa faktatexter

När ska vi jobba med faktatexter igen? Jag hinner inte komma fram till skolan och säga god morgon innan jag hör frågan som kommer från en av eleverna som fått undervisning i att läsa faktatexter. Det är så jag vill att elever på alla skolor ska känna och kan jag lyckas med att få de flesta av mina elever att uppleva det är jag en bra bit på väg i mitt klassrum.

Jag har tidigare skrivit om Att läsa och förstå faktatexter, men då inte kommit så långt med arbetet kring faktatexter med mina elever. Drygt en termin senare har jag arbetat med mina elever och reflekterat vidare hur vi får eleverna aktiva och intresserade samtidigt som de lär sig olika lässtrategier. Enligt läroplanen är det viktigt att stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva och i arbetsområdet kring faktatexter börjar vi i där. Elevernas specialintresse kommer att vara min ingång för att undervisa om de olika lässtrategier de har hjälp av när de läser.  Då gäller det att känna sina elever så att texterna de ska arbeta med blir lagom svåra och utmanande.

Fortsätt läsa Läsa faktatexter

Att skriva faktatext med sexfältare

Om man som lärare vill att ens elever ska  lära på ett mer aktivt sätt, så tror jag att ett av de mest kraftfulla redskapen är att låta dem skriva mer oavsett ämne och genre. Eftersom skriftsprfaktatextåket ställer högre krav på tydlighet än talspråket, så tvingas man när man skriver att ha en större medvetenhet. I NO-ämnena ska eleverna tränas i att kunna söka information i olika källor för att sedan använda denna information i diskussioner och egna texter.  Att kunna ta till sig information och sedan  omformulera det som ska läras in i olika texttyper tycker jag förstärker lärandet och språkutvecklingen.

Fortsätt läsa Att skriva faktatext med sexfältare

Frågeord som arbetsredskap

”När Var Hur” hette den serie av årsböcker som under DN:s förlag utgavs från 1945 – 2008. Titeln är kort och koncis men väcker också tankar och förväntningar att man skarmklipp-5-2vill veta mer, fördjupa sig,  kunna förklara, etc. Kanske var det så upphovsmannen Harald Gyllstoff tänkte när han redan 1933 skapade den danska förlagan som då döpte till ”Hvem Hvad Hvor”.  Det är samma typ av frågor som vi pedagoger hanterar dagligdags och som vi vill att våra elever ska använda sig av.

Fortsätt läsa Frågeord som arbetsredskap