Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Det språkmedvetna klassrummet

Jag har arbetat mycket med SvA-elever och det är en erfarenhet som har berikat mig som lärare på så sätt att jag har fått individualisera min undervisning – jag har varit planerad upp över öronen och vridit och vänt på mina planeringar. Jag har fått en språkmedvetenhet som hjälper än idag även om jag undervisar elever med svenska som modersmål. Inlärningen är detsamma.

Fortsätt läsa Det språkmedvetna klassrummet

Meningsfulla läxor?

Meningsfulla läxor?

För några år sedan reflekterade kollegiet på skolan över vad begreppet läxor innebar. Vad syftet med läxor var, hur vi definierade läxor och vilken sorts läxor vi gav  eleverna. Vilka förväntningar hade föräldrar på läxor och hur elever upplevde dem. Vi som arbetar i de lägre åldrarna i skolan möter barn som är väldigt nyfikna, motiverade och har höga förväntningar på vad skolan ska erbjuda dem. När vi möter dem i ettan är det många som blir besvikna på att de inte får läxa med sig hem efter första skoldagen. Att små barn redan förknippar skola med läxa säger en del om hur djupt rotade läxor är i vårt medvetande. Fortsätt läsa Meningsfulla läxor?

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året.

Fortsätt läsa Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever?

Jag har genom åren kämpat för att mina elever ska värdera och tolka sina källor kritisk, skriva sakligt, objektivt och precist och följa formalia. I artikeln ”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” (skolinspektionen 2015-10-08) säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på skolverket att elever behöver mer hjälp att utveckla kritisk värderingsförmåga, självständighet och ett vetenskapligt arbetssätt. Ängmo poängterar att förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är avgörande för fortsatta högskolestudier samt en viktig medborgarkompetens. Det är därför av högsta vikt att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla detta genom att träna mer på de olika förmågor som sedan ska bedömas i de olika kurserna säger Ängmo.

Fortsätt läsa Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever?

Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete

Alla förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklass i Svedala tätort deltar under det här året i Läslyftet. Vi arbetar med modulen som heter Att stimulera läsintresse och den här veckan har vi läst texten Kroppslighet och läsintresse av Olle Widhe. I texten resoneras om hur man kan skapa ett djupare engagemang för läsning. Caroline Liberg beskriver i Fördjupad analys av PIRLS 2006  hur läraren kan stödja utvecklingen av elevers läsfärdigheter och lässtrategier genom att använda pedagogiska stödstrukturer. Jag ska beskriva hur jag arbetar med några av dem i förskoleklassen.

Fortsätt läsa Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete