Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Att använda sagomattan för att utveckla elevers skrivande

Mina elever har kommit igång att skriva både på Ipad och för hand men jag upplever inte att de har någon tydlig röd tråd i sitt skrivande. Vi har arbetat med hur en berättelse är uppbyggd vid flera tillfällen och gett varandra stjärnor och tips för att komma vidare, men det verkade inte som alla var riktigt med på tåget.

Rymdberättelse
Rymdberättelse

Jag funderade mycket över hur jag skulle få med alla. Då hittade jag Sagomattan på SVT. Ett program som riktar sig till våra yngre elever och som på ett enkelt sätt går igenom hur en saga är uppbyggd. Jag lät eleverna titta på ett avsnitt och alla var helt med på noterna. Vi kan skriva en saga! Får vi det? Ja, vi gör en tillsammans! Sagt och gjort vi skrev en saga tillsammans, men alla var inte helt nöjda. Alla elever ville inte skriva en saga utan ville hellre skriva om ett mysterium eller något som är mer spännande. Går det? Kan vi använda oss av sagomattans struktur för att skriva andra typer av berättelser?

Fortsätt läsa Att använda sagomattan för att utveckla elevers skrivande

Begränsningar som hjälper elever att lyckas

Vägg med dystopiska mininovellerAlla elever sitter koncentrerade framför sina datorer. En novell på två lektioner? På riktigt? Och det är just det det är,  på riktigt. Elevernas slutuppgift på terminens arbete med temat dystopier är just att skriva en egen novell, en mininovell. Fortsätt läsa Begränsningar som hjälper elever att lyckas

Att utgå från rubriker och bilder

Vad var det nu det stod?

Det är en fråga som många med mig säkert har ställt sig själv och sina elever. Ibland har det kanske gått lite snabbt och tankarna har varit någon annanstans. Hur kan man då träna eleverna att snabbt förstå sammanhanget, få en helhet och förförståelse av innehållet? Vad finns det för ledtrådar?

I rubriker står ofta de viktiga orden, väl valda ord som en mycket kort sammanfattning, en redogörelse för det innehåll som följer i den efterföljande texten. Detta kan man dra nytta av i sitt fortsatta läsande av texten, som ledtrådar kan man ju säga.

För att få eleverna att verkligen titta på bilder och rubriker fick eleverna i årskurs fyra till uppgift att angripa en text utifrån bilder och rubriker. De skulle mycket noggrant i grupper om två till tre försöka lista ut vad det skulle kunna stå i texten under bilderna och rubrikerna. Fortsätt läsa Att utgå från rubriker och bilder

EPA – en struktur för kooperativt lärande

EPA står för enskilt, par och alla. Det är en gammal metod som jag använder mig en hel del av i min undervisning.  Eleverna tycker att den ger dem en chans att enskilt tänka efter, få hjälpthinkpairshare eller nya infallsvinklar från en kamrat och att de då vågar och är mer delaktiga i gemensamma diskussioner. Den stärker deras självförtroende och förmedlar att allas röst i klassrummet har en betydelse.

Fortsätt läsa EPA – en struktur för kooperativt lärande

Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

teknik
Tecknet för “teknik” – ett blogginlägg till våren kommer att handla om varför vi använder tecken i klassen.

Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.

Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?
Fortsätt läsa Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller