Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel

Matte+svenska = sant

Eftersom jag i själ, hjärta och enligt lärarlegitimationen är mest svensklärare, tänker jag alltid på hur jag kan få in språket i alla ämnen.

Texterna i matematik innebär utmaningar för eleverna. Det förekommer olika slags textgenrer och vi behöver aktivt arbeta med dem för att fördjupa elevernas kunskaper, när det gäller det matematiska innehållet och matematikspråket.  För mig var matte rena grekiskan i grundskolan. Det var inte förrän i gymnasiet som jag började förstå matematik och det var tack vare en duktig pedagog. Jag insåg att det fanns ett språk i matematik, vilket jag faktiskt kunde förstå. Ingen hade tidigare satt ämnesorden, begreppen och symbolerna i ett sammanhang. Även före detta ma/no-kollegor, som jag har delat klass med, har lärt mig otroligt mycket och fått mig intresserad av att jobba med matematik, likt jag jobbar med övriga ämnen. Även i matematik har jag cirkelmodellen i ryggen. På Skolverkets lärportal och i Läslyftets modul finns bra texter och filmer om språkutvecklande arbetssätt genom cirkelmodellen i matematik.

Fortsätt läsa Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel

Berättelseansiktet som stöd för textsamtal och textskapande

Jag har flera gånger skrivit berättelser med elever i de tidiga skolåren och har ofta upplevt att de haft svårt att komma på ett problem i sina berättelse. Den här gången ville jag därför testa ett annat planeringsverktyg med mina ettor, som jag tidigare endast använt vid textsamtal, nämligen berättelseansiktet. Jag började använda det när jag deltog i Läslyftet för ett par år sedan och hade läst texten Grafiska tankemodeller som stöd för textsamtalet av Barbro Westlund. Där presenteras berättelseansiktet främst som ett verktyg att använda i textsamtalet för att analysera texter.

Fortsätt läsa Berättelseansiktet som stöd för textsamtal och textskapande

Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen

Som jag skrivit om i tidigare bloggar, delar vi in våra tvåor och treor i läsgrupper om ca 4-5 barn för lästräning, en lektion i veckan. Det finns struktur och rutiner för läsningen, som vi tillsammans med barnen kommit fram till för att det ska bli en trygg och utvecklande aktivitet. Det finns många olika titlar, genrer och textnivåer i vårt läsgruppsbibliotek och grupperna hinner läsa många olika böcker under ett läsår.

Gruppernas uppgift nu, har varit att välja en av de böcker de läst, och som de ska redovisa en händelse ur boken om, för förskoleklass, ettor och de andra läsgrupperna. De har kommit med förslag på olika sätt att redovisa och vi enades om tre olika redovisningsformer de kunde välja  mellan – teater, dockteater och tittskåp. Utöver barnens läsförståelse tränas också många av deras förmågor i denna aktivitet. Fortsätt läsa Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen

Aktivera eleverna som resurser för varandra

Under årskurs tre har vi haft en skrivuppgift som går ut på att skriva berättelser om olika hus. I en pärm finns bilder på olika sorters hus: stora, små, fina, skumma, fallfärdiga osv. Till varje hus finns en ”berättelsestart” som inspiration och som barnen kan använda om de behöver hjälp att komma igång.

Bild: Pixabay.com

Fortsätt läsa Aktivera eleverna som resurser för varandra

Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.

Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång.
Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning