På Marbäcksskolan arbetar vi med ett tema om årstiderna under årskurs 1. En del av svenskämnets bidrag till temat om årstiderna är diktskrivning. För att bekanta oss med genren högläste jag olika dikter. Dikter på rim och utan rim. Om enkla saker och svåra saker. En dikt om att städa och en dikt om att känna sig ensam. Flera dikter fick jag läsa om igen. Barnen verkade tilltalas och fascineras av diktens lekfulla språk och varierande innehåll. De fick berätta vad de tänkte när de hörde olika dikter och vi pratade om varför människor skriver dikter. Vi lärde oss att det går att skriva dikter om allt.
Etikettarkiv: Planering
Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???
För de elever som har svårigheter att möta kunskapskraven i olika ämnen har lovskolan för vissa blivit en tillflykt för att exempelvis ta igen arbetsområden som saknas, komplettera uppgifter eller repetera ett kapitel i matematiken och göra ett prov. Oavsett anledning har lovskolan en viktig funktion i den övriga verksamheten med det primära syftet att få fler elever godkända i sina ämnen och i sin tur öka måluppfyllelsen på skolan. Med detta i åtanke är det alltså viktigt att en lovskola är välfungerande helt organisatoriskt, så att den insats som görs från elever och undervisande lärare ger så bra avkastning som möjligt. Inget arbete ska alltså göras i onödan. I denna blogg ämnar jag skriva om hur två kollegor och jag initierade ett förändringsarbete för lovskolan för att bättre kunna möta de krav som lovskolan ställer. Fortsätt läsa Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???
Vi skapar förförståelse för programmering i åk 3
Från och med 01-07-2018 börjar de reviderade delarna om ”Digital kompetens” i Lgr 11 gälla på skolor runt om i Sverige. På Baraskolan har vi lagt en del av vårterminens fortbildning på att fördjupa våra kunskaper om vad det kan innebära för vår verksamhet. Fortsätt läsa Vi skapar förförståelse för programmering i åk 3
Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen
Som jag skrivit om i tidigare bloggar, delar vi in våra tvåor och treor i läsgrupper om ca 4-5 barn för lästräning, en lektion i veckan. Det finns struktur och rutiner för läsningen, som vi tillsammans med barnen kommit fram till för att det ska bli en trygg och utvecklande aktivitet. Det finns många olika titlar, genrer och textnivåer i vårt läsgruppsbibliotek och grupperna hinner läsa många olika böcker under ett läsår.
Gruppernas uppgift nu, har varit att välja en av de böcker de läst, och som de ska redovisa en händelse ur boken om, för förskoleklass, ettor och de andra läsgrupperna. De har kommit med förslag på olika sätt att redovisa och vi enades om tre olika redovisningsformer de kunde välja mellan – teater, dockteater och tittskåp. Utöver barnens läsförståelse tränas också många av deras förmågor i denna aktivitet. Fortsätt läsa Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen
Att förekomma eleverna redan i planeringen – inkludering
När man pratar om en inkluderande undervisning kan detta med största sannolikhet betyda olika saker för olika lärare. Att arbeta inkluderande kan dessutom ske på så många olika nivåer, vare sig det gäller på individnivå, gruppnivå eller rent organisatoriskt. I början av denna termin skulle en av mina årskurs 8 arbeta ämnesövergripande med hållbar energi i NO och svenska. Eftersom arbetet skulle genomföras i en klass med stora variationer kunskap-, motivation- och betygsmässigt blev det också en möjlighet för mig och min kollega att diskutera hur vi med inkluderande/anpassade insatser skulle – förhoppningsvis – få med alla elever ”på tåget”. Fortsätt läsa Att förekomma eleverna redan i planeringen – inkludering