Etikettarkiv: Muntlig interaktion

Jeopardy

Du får själv välja fem frågor som du vill svara på men de måste vara från minst tre olika kategorier, sedan väljer jag två stycken beroende på vilka du har valt. Så löd mina instruktioner till mina elever i årskurs fem när de fick möjlighet att muntligt visa sina kunskaper om några funktioner i  människokroppen. Att uttrycka att de “får möjlighet att visa” istället för att säga “nu ska jag bedöma” tycker jag är ett bra sätt att få eleverna att förstå att det faktiskt är en möjlighet för dem. I det här fallet får de dessutom chansen att själv bestämma svårighetsgraden på frågorna.  Fortsätt läsa Jeopardy

Att förmedla sin kunskap digitalt

Det finns många sätt som eleven kan visa sina kunskaper på, inte minst digitalt. Att använda digitala hjälpmedel underlättar för många på olika sätt. För elever med exempelvis dyslexi finns både möjlighet att få stavningshjälp och få sin text uppläst av datorprogrammet för att lyssna om formuleringen är korrekt. Detta används i stor utsträckning av många elever. Det är såklart viktigt att alla elever ska kunna formulera sina svar skriftligt på prov i olika skolämnen. Men hur vore det om de då och då hade fått svara muntligt. Denna möjlighet ger jag vissa elever, av olika anledningar, då de får använda inspelningsfunktionen i det digitala provverkytget för att utveckla sina svar. Vad hade hänt om alla fått denna möjligheten? Jag vet inte eftersom jag inte testat. Däremot har mina elever fått i uppgift att redovisa sina egenprogrammerade datorspel i Scratch genom en film som är cirka två minuter. Där ser jag tydliga resultat på att många fler lyckats betydligt bättre än vad de brukar prestera. Fortsätt läsa Att förmedla sin kunskap digitalt

Vad tänker vi om det här?

Lilla aktuellt skola är en värdefull resurs att använda i undervisningen. Själv har jag sett programmet med mina elever så länge jag kan minnas. I början av min lärarkarriär ska jag vara ärlig och säga att jag använde programmet mer som en mysstund på fredagarna. Eleverna satt som ljus och tittade i 15 minuter och sen kunde vi prata lite om vad det handlade om, klart slut. Men genom åren har jag utvecklat mitt sätt att se på arbetet med nyheter samt mina strategier för att få eleverna att samtala och tänka tillsammans kring det de nyss sett, läst eller hört. Jag har upplevt att programmets innehåll kan engagera eleverna och med hjälp av rätt metoder för att bearbeta programmets innehåll kan detta leda till bra lärandetillfällen. Fortsätt läsa Vad tänker vi om det här?

Funderingar kring den fysiska lärmiljön – möjligheter och begränsningar

Mitt klassrum är speciellt- vi har ena halvan av ett stort klassrum som delats av med en vikvägg, vilket gör utrymmet lite mindre än många andra klassrum på skolan.  en hel del ljud sipprar också igenom vikväggen från det intilliggande klassrummet.

Med det sociokulturella perspektivet som dominerande lärandeteori bygger ju undervisningen på daglig interaktion, ibland blir ljudvolymen ganska hög vid de kommunikativa övningarna.

I läroplanens mål och riktlinjer sägs det tydligt att undervisningen ska anpassas efter elevernas förutsättningar och behov, miljön är dock sparsamt omnämnd, inga speciella nationella regler finns för skolbyggnadernas utförande, den lokala variationen är stor. Det som finns är ju trender på arkitektkontoren, ofta får funktion stå tillbaka för arkitekternas vision. Fortsätt läsa Funderingar kring den fysiska lärmiljön – möjligheter och begränsningar

Vi läser skönlitteratur och lär oss om forntiden

Vi har högläst boken ”Pojken och båten” av Robert Fisker. Boken tar oss tillbaka till övergången mellan jägarfolk och odlarfolk. Bokens huvudperson är Kra som tillsammans med sin vän Mu tillhör samma fiskar- och jägarstam, Kråkfolket. Kra har fått sitt namn efter kråkans läte och Mu är döpt efter vilda oxar. Tillsammans utforskar de sitt närområde och när de en dag sitter och spejar i sin trädkoja upptäcker de en båt på andra sidan stranden. De inser värdet av att ha en båt och försöker tillsammans komma på en plan för att ta sig över vattnet och hämta båten. De provar sig fram och härmar olika tekniker som de upptäckt i naturen. Trots att fiendestammar rör sig i närheten i skogen på andra sidan vattnet lyckas Kra hämta båten. När en man är på väg att hinna ikapp honom i båten provar han att härma ett löv han en gång såg, som fick fart av vinden. För att båten ska ta sig fram snabbare tar han skinnet han använder som klädesplagg och håller upp som ett segel i vinden. Båten får fart och han lyckas undkomma mannen som jagar honom. Fortsätt läsa Vi läser skönlitteratur och lär oss om forntiden