Etikettarkiv: Muntlig interaktion

Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

I läroplanens del 1, Skolans värdegrund och uppdrag kan man läsa följande:

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”

Genom Kooperativt Lärande-strukturerna skapas det förutsättningar för situationer att träna detta. Fortsätt läsa Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

Varierad undervisning med EPA

Varierad undervisning med aktiva elever i årskurs 1 med KL-strukturen EPA

Ny läsläxa

Under veckan som gått har vi startat upp ny läsläxa och för att skapa intresse och nyfikenhet för läxboken ville jag få barnen att fundera och reflektera över vad de tror att den kommer handla om. Då jag ville få barnen att synliggöra sina tankar om boken för sig själv och varandra, satte jag upp målen tala, lyssna, samtala för lektionen och för att variera undervisningen tog jag hjälp av KL-strukturen EPA.

KL står för Kooperativt Lärande. Det är ett elevaktivt arbetssätt där undervisningen organiseras så det skapas möjligheter till positivt samarbete och lärande mellan elever. Fortsätt läsa Varierad undervisning med EPA

Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet

För att elever ska kunna gå vidare till djupare förståelse och kunna omsätta och tillämpa sina nyvunna kunskaper i andra situationer och sammanhang krävs ytlärande, skriver Hattie, Fisher och Frey i boken ”Framgångsrik undervisning i matematik”. Ytlärning får dock inte förväxlas med ytligt lärande. Hur tränar vi i skolan för att skapa en djupare förståelse som kan omsättas i nya situationer? Vad ska jag som lärare tänka på?

Djupinlärning handlar om att du inte bara ska komma ihåg det du lärt dig, utan att förstå det och kunna sätta det i sammanhang. Djupinlärning handlar om att du söker förståelse om hur regler ska användas och varför de finns i stället för att endast memorera dem. Djupinlärning utvecklas när meningsfulla och förklarande samtal infinner sig, här kommer ytinlärning in genom att eleven kan se djupare mönster, göra generaliseringar, formulera hållbara argument och kunna ge konstruktiva synpunkter på andras resonemang genom att djupa och bredda dem. Fortsätt läsa Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet

Lyckade grupparbeten

Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av  mindre bra grupparbeten som  ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen  av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det.

Jag tror däremot att elever som arbetar tillsammans når längre än vad var och en kan göra individuellt. Därför har jag nu vågat prova grupparbete igen och med en tydlig struktur, informationsklyftor, stöttning och  förväntat resultat tydliggjort är det ett utmärkt arbetssätt. I vårt pågående arbetsområde människokroppen  arbetar eleverna med de inre organsystemen i expert och hemgrupper.
Fortsätt läsa Lyckade grupparbeten

Redskap för att läsa faktatexter

I vårt temaarbete om ”Våren” har vi fokuserat på det muntliga berättandet och att få redskap för att läsa faktatexter. Vi har på skolan under läsåret jobbat med Läslyftets modul ”Samtal om text” och i temat har klassen jobbat med en del av övningarna. Jag också läst Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter” Undervisning i kritisk och reflekterande läsning”(2015, Natur och Kultur), som jag rekommenderar om man vill få lite nya redskap i sin verktygslåda.

Faktatexter vs skönlitteratur

Att läsa faktatexter” är en lättillgänglig och inspirerande bok. I inledningen tar Gear upp några intressanta tankar att reflektera kring.

Hur stort utrymme ger vi skönlitteratur, berättande texter och skönlitterära författare i skolan idag?

Tänk sedan på vilka olika texttyper vi möter genom livet utanför skolans värld. Hur förbereder vi bäst våra barn för framtiden?

Fortsätt läsa Redskap för att läsa faktatexter