Etikettarkiv: Matematik

Matematik och hjärnan

Jag funderar ständigt på hur jag ska undervisa i matematik för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Jag är nyfiken på nya rön och ny forskning kring ämnet. När jag var på SETT-mässan i Stockholm för några veckor sedan gick jag på många föreläsningar med olika teman. Det gemensamma var att alla föreläsare, oavsett huvudämne på föreläsningen, tog upp något om hur hjärnan fungerar och hur man ska försöka anpassa sin undervisning till hjärnan.  

Jag blev nyfiken och började fundera på hur jag kan använda kunskaper om hur hjärnan fungerar för att hjälpa mina elever att bli bättre i matematik. Detta resulterade i att jag kom över boken Hjärnan i matematikundervisningen, skriven av läraren Craig Barton. I den här bloggen kommer jag att beskriva innehållet och budskapet i boken samt reflektera över hur det påverkat min undervisning.

Fortsätt läsa Matematik och hjärnan

Programmering – mer än bara scratch

När de nya förändringarna angående digitalisering i skolan började gälla i juli 2018 fick jag panik. Eller rättare sagt, paniken kom några månader tidigare när jag först hörde talas om förändringarna. Eftersom jag undervisar både i teknik och matematik så gällde detta i allra högsta grad mig. Jag som inte kunde någonting om programmering.

Scratch kunde jag någotsånär men skulle det räcka?  

Fortsätt läsa Programmering – mer än bara scratch

Hur lär vi ut matematik på bästa sätt?

Hur bör jag som matematiklärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? Den här frågan är ständigt aktuell och det går olika trender i hur man lär ut på bästa sätt.

 Jag har relativt nyligen läst en ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik som ger en tydlig fingervisning. I projektet har forskarna använt data från TIMSS, en undersökning där åttondeklasser i många länder gör ett matematikprov, samt fyller i en enkät som bland annat frågar om vad som händer på deras matematiklektioner. Här kan ni läsa mer. Deras studie visar att man ska lägga mer tid på att eleverna ska lära sig saker utantill, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag. Jag har under många år försökt koppla mina matematiklektioner till vardagen. Denna studie och annan forskning har fått mig att fundera och delvis förändra min undervisning. I den här bloggen kan du läsa mer om hur jag förändrat den. 

Fortsätt läsa Hur lär vi ut matematik på bästa sätt?

Digitala Lärresurser i matematik

Jag har under en längre tid funderat på vilka digitala verktyg och lärresurser som finns och som utvecklar elevernas matematikkunskaper och förmågor. Jag upplever att vi översköljs av en mängd digitala lärresurser, den ena snyggare och flashigare än den andra. Jag får hela tiden reklam och erbjudande om det perfekta verktyget för mina elever. Men hur kan jag som lärare handskas med detta och hur väljer jag de digitala verktygen som faktiskt fungerar? Vad behöver jag tänka på när jag släpper lös eleverna med helt ny digitala resurser? Fortsätt läsa Digitala Lärresurser i matematik

Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang

Under hösten har vi fått möjlighet att arbeta i ämneslag årskurs 4-9, vilket har bidragit till att jag har börjat reflektera över om vi är tillräckligt tydliga till eleverna vad för olika moment de arbetar med i matematiken. Det visar sig att ett av de svåraste momenten för de äldre eleverna är att föra matematiska resonemang skriftligt. Genast går tankarna, har jag gett mina elever rätt förutsättningarna för att tränat detta tillräckligt? Svaret är nja… Muntligt så upplever jag att eleverna gör det ganska ofta, två och två eller så resonerar vi tillsammans, men att skriva ner sina resonemang gör vi sällan. Dessutom tror jag inte att jag har gjort mina elever tillräckligt uppmärksamma på när vi arbetar med resonemang.  Dags att ändra på detta!

Resonemangsförmåga handlar om att utveckla ett logiskt och systematiskt tänkande för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang. Det innebär att eleverna måste kunna uttrycka sig så specifikt som möjligt och det ställer dessutom stora krav på den begreppsliga kunskapen. Därför är det viktigt att eleverna får möta olika uppgifter där vi ger dem tid för att fördjupa sig och jämföra sina resultat. Fortsätt läsa Spel som utgångspunkt för matematiska resonemang