Etikettarkiv: Ledarskap i klassrummet

Basgrupper – bas för trygghet och studiero?

Vi kan inte lämna socialiseringsprocessen till eleverna, säger Urban. Nej, det kan vi inte göra. Men hur kan vi strukturera upp detta socialiseringsarbete?

I mitt förra blogginlägg  Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning? skrev jag om mina reflektioner efter föreläsningen med Urban Hansson. En av sakerna vi på Roslättsskolan blev intresserade av var basgrupper. I vårt arbetslag funderade vi vidare på hur vi skulle kunna använda detta i vårt arbete för att nå våra sociala mål. 

Tanken var att jag i detta blogginlägg skulle presentera vårt arbete med familjerast – men jag stötte på så mycket intressant om basgrupper som jag gärna vill dela med er först.

Fortsätt läsa Basgrupper – bas för trygghet och studiero?

Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning?

Under en förmiddag i januari i år fick vi på Roslättsskolan stifta bekantskap med en före detta officer vid namn Urban Hansson. Han inledde föreläsningen med att ge oss följande tanke:

Om vi har en klass som inte fungerar på ett bra/önskat sätt och/eller där elevernas måluppfyllelse inte når dit den skulle kunna nå kan vi konstatera:

Det är sällan fel på eleverna.

Det är sällan fel på pedagogen.

Felet hittar du nästan alltid i arbetsmetoderna och hur de genomförs. 

Resten av föreläsningen ägnade Urban åt att berätta om just arbetsmetoder t ex hur man bör starta upp terminen med klassen, hur man organiserar gruppen för att träna eleverna på att samarbeta samtidigt som man frigör tid för läraren. Han gick även igenom hur man kan arbeta med rutiner och varför det behövs ett startord som visar att eleverna kan påbörja sitt arbete. 

Jag vet inte riktigt hur dagens lärarutbildning är utformad, men jag tänker att DET HÄR hade jag verkligen önskat få lära mig under min lärarutbildning.

Fortsätt läsa Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning?

Elever i behov av särskilt god undervisning

I mitt förra blogginlägg skrev jag om elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven och som kanske behöver någon typ av stöd eller anpassning av undervisningen för att lyckas i skolan. Den bloggtexten (som du kan läsa här) handlade egentligen rätt mycket om vad vi INTE bör göra. Om saker vi ibland gör som jag tror är meningslösa eller i värsta fall direkt dåliga för elevernas utveckling. Så vad tycker jag då att vi bör göra i stället?

Fortsätt läsa Elever i behov av särskilt god undervisning

Talking out of turn – Om besvärande elevbeteende i klassrummet

Ledarskapet i klassrummet är omdiskuterat och innebär ständiga utmaningar. Elever som avbryter lektionen, kommer sent eller inte dyker upp alls kan vara vardagen i vissa klassrum.  Efter mitt senaste inlägg Chilla Johan, det är inte du som är upprörd gavs jag tips om att läsa Markus Samuelssons, universitetslektor i pedagogik, avhandling: Störande elever, korrigerande lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande pojkar och flickor i klassrummet (2008). En mycket läsvärd och minst sagt gedigen avhandling över 220 sidor. I avhandlingen redovisas skolforskning beträffande fostran, besvärande elevbeteende och ledarskap. Områden som jag har intresserat mig för, studerat och ägnat såväl tanketid som praktiskt arbete åt, i klassrummet, under stora delar av min tid som lärare. I detta inlägg försöker jag plocka ut delar som jag tycker är intressanta och tankeväckande, för mig som lärare i en kul, varierande och utmanande skolvardag. Fortsätt läsa Talking out of turn – Om besvärande elevbeteende i klassrummet

Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Under våren har jag besökt grundskolor och förskolor runt om i Svedala kommun med uppdrag att sprida kunskap och erfarenhet kring elever som utmanar skolan med utmanade och problemskapande beteende. Nya möten som inspirerat mig oerhört. Jag har även skrivit inlägg (läs här) där jag beskrivit mitt arbete i klassrummet, tillsammans med eleverna, med fokus på ett Låg-affektivt förhållningssätt. Men efterfrågan om mer kunskap, bemötande och arbetsmetoder är fortfarande stor och behöver ständigt föras vidare och lyftas fram. Vad är t.ex. Låg-affektivt bemötande och hur kan man tillämpa det? I detta och i nästkommande inlägg gör jag några nedslag kring förhållningssätt, arbete och metoder såväl utifrån forskning som inifrån mitt klassrum.  Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)