Etikettarkiv: Läsinlärning

Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3

Självständig läsning

Varje morgon smyger barnen in i klassrummet, hämtar sina lådböcker och har självständig läsning. Denna aktivitet har olika syften och bland annat är det ett sätt att få en lugn start av skoldagen samt att träna självständig läsning.

Den självständiga läsningen går till så att barnen går in tyst i klassrummet och sätter sig på sin plats och läser sin lådbok. Lådboken har de lånat i skolbiblioteket som vi har på andra sidan korridoren, bara några meter bort. När barnen läst färdigt sin bok fyller de i en bokrecension som de visar för mig innan de lånar ny bok. Recensionen samlas inklistrade i ett skrivhäfte, som barnen kan titta i för att se hur många böcker de faktiskt läst, som påminner dem om vilka böcker de läst, eller som de kan visa om man vill ge boktips till någon. Vid denna aktivitet väljer barnen själv vad de vill läsa. Det kan ibland medföra att vissa väljer för svåra böcker och att andra väljer för lätta böcker. Ibland kommer de själv på att de valt en nivå som inte passar dem och ibland hjälps vi åt att reflektera över nivån på texten. Läsningen flyter på som ”tyst” läsning, men när barnen hittar något intressant i sina böcker har de svårt att låta bli att dela med sig av sin upplevelse och visar bilder eller berättar tyst för någon av kompisarna vid bordet eller för mig, om sin upplevelse från boken. Vissa barn vill veta vad varje ord i boken betyder för att få ett sammanhang och ställer frågor om ords betydelse ofta, och andra skapar förståelse ändå. För bokslukande barn blir detta en meningsfull och givande aktivitet, men för de barn som på ett eller annat sätt tycker det är svårt att läsa, upplever den självständiga läsningen som jobbigare och tråkigare än andra. Fortsätt läsa Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3

Hur stödjer vi elever med avkodningssvårigheter?

Under tre år har jag studerat till speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. Nu närmar sig slutet och jag ska i detta blogginlägg beskriva några av de insikter jag och min studiekamrat och kollega Lena Pedersen har fått genom vårt examensarbete om intensivläsning.  Det har varit intressant att få möjlighet att fördjupa sig i läs- och skrivutvecklingen och försöka förstå hur vi i skolan med ganska små förändringar kan stötta de elever som stöter på svårigheter när de ska komma igång med sin läsning. I varje grupp av elever vi mött finns det ett antal barn som får problem med sin läsning. Det kan vara problem med ordavkodningen och/eller med läsförståelsen. I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna läsa. Läsningen ger inte bara tillträde till böckernas fantastiska värld utan det är även nyckeln till kunskap om världen och till att kunna förstå och förändra den i framtiden. En god läsförmåga är avgörande för elevernas fortsatta skolgång, yrkesval och liv. Samtidigt som kraven på en god läs- och skrivkompetens ökar visar internationella mätningar som PISA (Skolverket, 2013) och PIRLS (Skolverket, 2012) att läsförmågan under det senaste decenniet har försämrats hos svenska skolelever.

Fortsätt läsa Hur stödjer vi elever med avkodningssvårigheter?

Strukturerad läs- och skrivinlärning i årskurs 1

Förra läsåret arbetade jag i förskoleklassen och har nu följt 77 barn upp i årskurs 1. De är indelade i tre grupper och jag undervisar dem i svenska. Några har ännu inte knäckt läskoden och är inte heller fonologiskt medvetna vilket vår screening bekräftat. Förutom att vara fonologiskt medveten är det viktigt att kunna bokstäverna. Jag ska här beskriva hur jag arbetar med de här barnen för att de ska lyckas i den tidiga läs-och skrivinlärningen.

Fortsätt läsa Strukturerad läs- och skrivinlärning i årskurs 1

Greja språket

Källa: Minibladet
Källa: Minibladet

Autentiska och aktuella texter som berör våra svenska som andraspråks-elever är sannerligen svåra att hitta. Jag menar engagerande texter man kan samlas kring och tillsammans utvecklas genom. Speciellt svårt är det om man leder en grupp elever i blandade åldrar, som därtill ligger på olika språkliga nivåer. Därför tycker jag det är förnämligt med Micke Hermanssons Grej of the day eller som jag börjat kalla microlektionerna, Greja språket. Fortsätt läsa Greja språket

Läsförståelse, hur får vi tag i den?

Att förstå texter – det är en konst som alla kan lära sig men som inte kommer av sig själv. Det behövs undervisning för att hjälpa elever att förstå vad läsförståelse är men också för att förstå hur man själv kan använda eller redan använder olika strategier för att förstå. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är ett sätt att tänka. En text går att förstå på flera plan, man läser på mellan och bortom raderna. Monica Reichenburg och Ingvar Lundberg hävdar i sin bok Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd att alldeles för många barn läser passivt. Elever som läser passivt gör inte syftet med läsningen klar för sig. De övervakar inte sin läsning och försöker inte bedöma om de förstår eller inte förstår. De ställer inga frågor kring texten och har inga strategier för att reda ut oklarheter. De menar att den som inte läser aktivt får svårt att utöka sitt ordförråd och den som inte har ord blir maktlös.

Fortsätt läsa Läsförståelse, hur får vi tag i den?