Läromedelstexter innehåller ofta stora utmaningar för våra elever inte minst våra sva-elever, men det finns också resurser som de som läsare kan ta till och som vi som lärare måste lära dem att använda. Betydelsen i en läromedelstext skapas på olika plan både genom den skrivna texten och visuella representationer i form av valet av bilder och layout. Är läromedlet dessutom digitalt tillkommer ytterligare möjligheter vad gäller interaktivitet och hypertextualitet, dvs läsarens möjlighet att på olika sätt kommunicera sin reaktion och att förflytta sig mellan olika texter genom klickbara länkar och 
symboler. Att använda en texts multimodalitet, dvs de bilder, diagram, kartor och symbolspråk som finns där, är ytterst centralt i meningsskapandet. Ofta finns det dock en uppfattning bland såväl lärare som elever att det verbala språket är det viktiga och därav utnyttjas inte heller en texts multimodalitet som det stöd den borde vara. Forskning visar dessutom att elever i flertalet länder ofta ignorerar visualiseringar. De ser dem som dekorativa inslag i texterna och inte som meningsskapande delar av helheten. I Hong Kong däremot är eleverna betydligt mer medvetna och kan också tolka visualiseringarna i högre utsträckning, vilket är ett resultat av att visualiseringarna uppmärksammas och används mer systematiskt, såväl av lärare som elever. Eleverna har helt enkelt gjorts medvetna om de visuella uttryckens betydelse och hur de ska använda dem i sin läsning. Fortsätt läsa Glöm inte bort de visuella inslagen!
Etikettarkiv: Läsförståelse
Eleverna som provkonstruktörer
Om eleverna ska tränas i att leverera så bra svar som möjligt kan det vara en idé att titta på hur eleverna först tolkar provfrågor. Det är långt ifrån så att en ställd fråga tolkas på samma sätt av alla. Det är också klokt att undersöka på vilket sätt eleverna levererar sina svar. Det går att träna på att samla sina tankar och vara mer precis. Det går också att träna på att inte stressa och göra snabba antaganden som ofta leder till att svaren inte blir tillräckligt utförliga. Men ska de inte bli bättre läsare generellt? Det har jag inte tid att reflektera över nu. Snart är det NP. Nedan kan du läsa om ett sätt att träna eleverna inför läsförståelsen på det nationella provet. Fortsätt läsa Eleverna som provkonstruktörer
Vad hittar vi bakom masken?
Vem skruvade av cykelventilen på Mimmis mammas cykel? Och vem har stulit fröken Annikas röda cykel?
Ja, det är frågor som Mimmi, Fredde och Zacki ska ta reda på i boken Bakom masken som årskurs 4 på Kyrkskolan läser för att utveckla sina lässtrategier för en djupare läsförståelse.
Utifrån kartläggning av våra nya elevers läsflyt och läsförståelse, i årskurs fyra, stod det klart för oss att eleverna behöver utveckla sitt läsflyt (avkodning) samt sin läsförståelse av skönlitterära texter och faktatexter av olika typer. Därmed behöver jag utveckla min undervisning av läsflyt samt läsförståelse. Men vilka metoder och material ska jag använda? Vilken forskning ska jag använda i mitt arbete? Fortsätt läsa Vad hittar vi bakom masken?
Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3
Självständig läsning
Varje morgon smyger barnen in i klassrummet, hämtar sina lådböcker och har självständig läsning. Denna aktivitet har olika syften och bland annat är det ett sätt att få en lugn start av skoldagen samt att träna självständig läsning.
Den självständiga läsningen går till så att barnen går in tyst i klassrummet och sätter sig på sin plats och läser sin lådbok. Lådboken har de lånat i skolbiblioteket som vi har på andra sidan korridoren, bara några meter bort. När barnen läst färdigt sin bok fyller de i en bokrecension som de visar för mig innan de lånar ny bok. Recensionen samlas inklistrade i ett skrivhäfte, som barnen kan titta i för att se hur många böcker de faktiskt läst, som påminner dem om vilka böcker de läst, eller som de kan visa om man vill ge boktips till någon. Vid denna aktivitet väljer barnen själv vad de vill läsa. Det kan ibland medföra att vissa väljer för svåra böcker och att andra väljer för lätta böcker. Ibland kommer de själv på att de valt en nivå som inte passar dem och ibland hjälps vi åt att reflektera över nivån på texten. Läsningen flyter på som ”tyst” läsning, men när barnen hittar något intressant i sina böcker har de svårt att låta bli att dela med sig av sin upplevelse och visar bilder eller berättar tyst för någon av kompisarna vid bordet eller för mig, om sin upplevelse från boken. Vissa barn vill veta vad varje ord i boken betyder för att få ett sammanhang och ställer frågor om ords betydelse ofta, och andra skapar förståelse ändå. För bokslukande barn blir detta en meningsfull och givande aktivitet, men för de barn som på ett eller annat sätt tycker det är svårt att läsa, upplever den självständiga läsningen som jobbigare och tråkigare än andra. Fortsätt läsa Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3
Läslogg, studieteknik, SO och en novis
Under de senaste lektionerna så har vi lärt oss om SO. Det har varit roligt. Vi har använt oss av drive som ett forum och har frågat varandra om jordens inre. Har gjort ett prov om jordens inre till Magnus som han var tvungen att göra. (elev)
Jag är lärare i svenska och engelska och i sanning finns så ofantligt mycket eleverna lär sig i skolan som jag inte har en aning om. Kanske är elever mer allmänbildade än vi vuxna. Åtminstone under en period i livet. Alla ska kunna så mycket som möjligt inom alla områden. Denna kunskap kan naturligtvis förmedlas på många olika sätt men elevens läsförmåga är på gott och ont en bärande del av elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Frågan är hur mycket vi lärare förstår kring elevernas förståelse när de möter nya arbetsområden. Har vi råd att göra antaganden och generalisera för att starta på samma ställe eller måste vi stanna upp och förstå var varje enskild elev befinner sig innan vi börjar? Med några få lektioner i veckan och ett massivt centralt innehåll… Hur går ekvationen ihop? Fortsätt läsa Läslogg, studieteknik, SO och en novis