Vygotskij menar att det är i samtalet lärande skapas och det tror jag de flesta är villiga att hålla med om. Jag, är i alla fall helt övertygad! Därför är det viktigt att vi skapar tillfällen där eleverna kan samtala med varandra.
Hur kan jag göra det?
Ett enkelt sätt att få eleverna aktiva och samtala med varandra är genom matteproblem, uppgifterna kan vara av olika karaktär öppna eller med ett givet svar, oavsett vilket ger problemlösning i matematik tillfällen att samtala.
Vi är nog alla överens att vi vill öka interaktionen mellan eleverna så att de får öva språket, tilltro till sin egen förmåga, lära av varandra, sätta sin egen kunskap i förhållande till andras, uttrycka åsikter och ta ställning. Ett sätt att utveckla detta är genom kooperativt lärande.
En modell som skapar förutsättningar för ett strukturerat samtal är ”Inre-yttre cirkel”. Här får eleverna träna på olika förmågor t ex kommunicera, argumentera och ta ställning. Strukturen är bra för att det är lätt att komma igång och alla elever måste vara delaktiga i samtalet. Alla elever är mycket aktiva och fler har blivit bättre på att lyssna och bygga vidare på andras tankar, vilket är en förutsättning för att kunna bredda och fördjupa diskussioner. Fortsätt läsa Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser
Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter.
Fortsätt läsa ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter
Svensklärarens uppdrag – att intressera ett tjugotal sextonåringar för:
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
(ur Läroplanen för svenska, Skolverket 2011)
För fyra fem år sedan började mina kollegor och jag arbeta lite annorlunda med litteraturhistoria i skolår 9. Från ett mer traditionellt och individuellt arbetssätt till ett mer elevaktivt. Målet är att alla ska få med sig en värdefull förståelse av vårt gemensamma kulturarv och en dos allmänbildning men också ha utmanats kreativt. Så här gör vi!
Fortsätt läsa -Välkommen hit, herr Strindberg!
Att skriva en berättelse med inledning, handling och avslutning är klurigt. Hur kan vi ge våra elever i de tidiga skolåren modeller för att lyckas i sitt skrivande? Vilka gemensamma minnen kan vi skapa för att hänga upp kunskapen på? Kanske behöver du ett troll…