Etikettarkiv: Kunskapskrav

Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Mitt förra blogginlägg  “Nya kursplaner – Jolly good”  handlade om svårigheterna att göra bedömningar i engelska för årskurs 1-3. I texten beskrev jag hur vi på skolan studerat kursplaner och kommentarmaterial, samt varit i kontakt med Skolverket utan att bli klokare. Jag skrev då att en väg framåt skulle kunna vara att be en lärare från Malmö universitet om hjälp. 

I mejlet till MAU ställde jag frågan huruvida vi tolkat vilka kunskapskrav (åk6) som gäller för årskurs 3 i engelska utifrån kommentarmaterialet rätt. Här nedan har vi fetmarkerat de kunskapskrav som vi tycker stämmer med kommentarmaterialet.  Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Nya kursplaner – Jolly good?

Ulrika, hur ska vi göra med de ändrade kursplanerna?

Frågan ställdes av min smarta kollega under vårterminens sista KU-dag. Uppgiften för dagen var att fortsätta vårt arbete med samsyn kring bedömning av de ämnen i Lgr11 som saknar kunskapskrav för årskurs 3, det vill säga bild, engelska, musik och teknik. Jag tror jag svarade min kollega med en något frågande min. Självklart är jag medveten om den nya läroplanen, Lgr22, och om att de nya kursplanerna ska börja gälla från och med höstterminen 2022. Men i just denna processen hade den kunskapen fallit bort. Kollegorna och jag, som hade känt oss ganska nöjda med vårt arbetet så här långt, fick nu göra om – och försöka göra rätt.  Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good?

Religionskunskap – svårt och viktigt

Att undervisa i religionskunskap är svårt och viktigt. Det är svårt eftersom kursen lider av stoffträngsel och eleverna ofta har förutfattade meningar om ämnet. Det är viktigt eftersom vi lever i en värld där religionen är en  del av människors liv och en del av vårt samhälle och vår historia. Vill vi förstå vår omvärld så är religionen en viktig pusselbit.

Fortsätt läsa Religionskunskap – svårt och viktigt

Född 2001, Vad är 9/11? (del 1 av 2)

– om att utgå från elevers kunskap och ge dem inflytande över planering (del 1 av 2)

Veckan efter terrordåden i Paris och Bataclan i november 2015 befinner jag mig i klassrummet. Eleverna minns terrordådet på tidningen Charlie Hebdo 10 månader tidigare och nu har IS slagit till  igen. Oron hos många elever är stor. I ett försök att förklara hur allting började nämner jag Al Qaida och terrorattackerna i New York och Pentagon. Trettiotalet par ögon stirrar frågande på mig tills en elev utbryter “kolla” och håller upp sin smartphone med ett filmklipp som visar hur ett av planen kör in i World Trade Center. Då får jag en insikt, de har aldrig hört talas om Al Qaida och 9/11. Den enda terrrororganisation  de känner till är islamiska staten.  Fortsätt läsa Född 2001, Vad är 9/11? (del 1 av 2)

Måste man sänka sig i sjuan?

För mig har det senaste året inneburit många förändringar. Jag har bytt skola och provat att undervisa på andra stadie än jag är van vid. Efter att ha i ca 10 år arbetat uteslutande med årskurs 4-5 så har jag nu provat att arbeta i årskurs 2-3 och 6-7. Det har varit mycket intressant och har utvecklat min syn på bedömning. Det pratas mycket bedömning i skolan och ofta får man höra att de(eleverna) kunde ingenting när jag tog över dem i fyran, eller man kan ju undra vad de sysslar med i fyra och femman med tanke på vad eleverna kan när de kommer till oss på högstadiet i sexan. Och visst kan man undra, men är det inte bättre att vi tar reda på det? Var en elev befinner sig när den möter en ny lärare säger inte alltid så mycket om hur elevens resa har sett ut genom åren. Men för att få reda på det måste vi bli bättre på att samarbeta om elevernas lärande redan från förskolan och uppåt. Jag har under det senaste året lärt mig att bli mycket bättre på att titta både uppåt och nedåt. Det var något som jag trodde jag redan gjorde, men där jag behövde gå djupare.

Fortsätt läsa Måste man sänka sig i sjuan?