Förra veckan, på en tysklektion, utspelade sig följande lilla dialog, som för några år sedan inte hade kunnat äga rum, för jag var inte ”där”, trots min redan då mångåriga erfarenhet. Jag fick en ”aha-upplevelse” som jag tänkte dela med mig av. Samtidigt drabbades jag av ett litet glädjerus åt att jobbet fortfarande är så roligt och upplyftande. När en ”Pelle-elev” svarar så klockrent mot vad jag försöker stå för och förmedla, är min lärarlycka gjord.
Jag: – Pelle, vad tänker du på just nu? Det ser inte helt bra ut.
Pelle: – Oh, Entschuldigung, ich ”tänker“ nicht richtig. (Åh förlåt, jag tänker inte rätt.)
Jag: – Nä, jag ser det. Hur ska du arbeta?
Pelle: – Jag ska tänka på det jag skriver, annars blir det inget minne.
Jag: – Dåså!
Denna lilla ordväxling fick mig efter lektionen att reflektera kring vilka av alla pedagogiska och metodiska tips (som jag ju skriver om), jag själv har använt mig av mest under läsåret? Fortsätt läsa Att utveckla lärarskickligheten gör jobbet roligare.