Etikettarkiv: Kollegialt lärande

STL – kollegialt lärande- del 1

I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi  lärare när vi precis påbörjat arbetet?

Bakgrund

I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att  andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.

Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.

I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.

MEN… Fortsätt läsa STL – kollegialt lärande- del 1

Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

Fortsätt läsa Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Allt behöver inte ta så lång tid.

Förra terminen, ht -21, fick vi av kommunen tilldelat ett arbetsområde, vi lärare och elever skulle arbeta med trafik och trafiksäkerhet på ett åldersanpassat sätt med alla våra elever. Samtidigt hade vi på Spångholmsskolan även ett trygghetsarbete igång. Vi hade och har trygghet som ett SKA-mål på vår skola då vi uppmärksammat, bland annat efter enkäter, att vi behövt höja elevers känsla av trygghet. Denna insikt resulterade i många aktiviteter på skolan såsom uppstarten av ett trygghetsteam, trygghetsenkäter, trygghetsvandringar samt ett inkluderande av samtliga klasser och elevråd i skolans trygghetsarbete. Dessutom skulle vi lärare aktivt arbeta efter konceptet “alla elever är allas elever” och arbeta mer årskursövergripande. Jag kände direkt att jag ville koppla ihop mellan- och högstadiet på något sätt men hur skulle jag hinna göra detta samtidig som att planera för och genomföra ett trafikområde? Dessutom hade jag utöver detta också ett terminsmål för mina elever, att höja motivation och engagemang i klassrummet genom klassikern “verkliga mottagare”.  Fortsätt läsa Allt behöver inte ta så lång tid.

Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Mitt förra blogginlägg  “Nya kursplaner – Jolly good”  handlade om svårigheterna att göra bedömningar i engelska för årskurs 1-3. I texten beskrev jag hur vi på skolan studerat kursplaner och kommentarmaterial, samt varit i kontakt med Skolverket utan att bli klokare. Jag skrev då att en väg framåt skulle kunna vara att be en lärare från Malmö universitet om hjälp. 

I mejlet till MAU ställde jag frågan huruvida vi tolkat vilka kunskapskrav (åk6) som gäller för årskurs 3 i engelska utifrån kommentarmaterialet rätt. Här nedan har vi fetmarkerat de kunskapskrav som vi tycker stämmer med kommentarmaterialet.  Fortsätt läsa Nya kursplaner – Jolly good – del 2

Från klasslärare till ämneslärare – en reflektion

Jag har arbetat som lärare i nu ganska exakt 8 år varav jag varit klasslärare i årkurserna 1-3 i 7 ½ år. I augusti 2021 bytte jag arbete till en skola där man arbetar med ämneslärarsystem från årskurs 1. Det var en svår omställning för mig. I denna bloggen kommer jag dela med mig av vad jag tyckte var svårt och utmanande men också de för och nackdelar jag kan se med de olika systemen nu när jag arbetat en termin som ämneslärare. Fortsätt läsa Från klasslärare till ämneslärare – en reflektion