I mitt tidigare blogginlägg Språkutvecklande arbete i förskoleklassen beskrev jag hur jag arbetar med Bornholmsmodellens första del, att höra ljud. Andra steget i Bornholmsmodellen handlar om att barnen ska upptäcka och förstå vad ord och meningar är. I den första övningen utgick vi från en bild som vi använt i temarbetet och utifrån bilden skapade vi meningar. Vi pratade om vad en mening är, en mening berättar något och talar om vem eller vad den berättar om. Därefter sa jag en mening och barnen fick lägga lika många stenar framför sig som det fanns ord i meningen. Vi pekade tillsammans på stenarna och upprepade samtidigt meningen. Ett utav barnen lade sina stenar på en rad med stora mellanrum. Jag bad barnet berätta varför stenarna låg med mellanrum. “Jo, för när man skriver har man mellanrum mellan orden”.
Etikettarkiv: Klassrumsklimat
Inkluderande undervisning
I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Vad är inkludering och vad är en inkluderande uppgift?
Inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Orsaker till elevers svårigheter ska sökas i undervisningssituationer och inte hos eleverna själva.
Hur ska jag då planera mina lektioner och uppgifter så att alla elever inkluderas och lyckas?
En inkluderande lektion – En lektion där alla mår bra.
Jag strävar efter att alla vågar, vill och kan göra sitt bästa i skolan, alla efter sin förmåga. Lektioner som känns riktigt bra både för mig och eleverna är lektioner då samtliga elever arbetar koncentrerat och det råder arbetsro i klassrummet. Man känner ett tydligt lugn, inga elever är frustrerade och då kanske utåtagerande, inga elever är bekymrade. Alla vet vad de ska göra och hur. Jag funderar mycket på hur jag ska få så många lektioner som möjligt att bli just så.
Fortsätt läsa En inkluderande lektion – En lektion där alla mår bra.
En resa mot trivsel och lärande
I januari hade jag varit föräldraledig i ett år och även om jag fått signaler om att klassen jag skulle ha inte fungerade riktigt som man kunde önska, hade jag nog inte tagit dessa signaler på tillräckligt stort allvar. Min första dag på jobbet och mitt första möte med klassen blev därför lite av en chock. Det första som händer är förstås att känslorna bubblar upp: besvikelse, oro, vanmakt och ilska över elevernas dåliga beteende. Det är inget konstigt, det är att vara människa. Men att stanna kvar i det där svarta känslomolnet duger inte. När jag lugnat mig lite börjar det logiska tänkandet återvända. Jag har en utmaning framför mig som kommer att ställa höga krav på mitt ledarskap. Det första jag ska göra är en lista över mina mål, mina prioriteringar och över goda, konkreta strategier. Det är att vara pedagog.
Vad kan Sapfo lära oss om kärlek?
Om struktur, återkoppling och utvärdering i min undervisning
I slutet av förra terminen provade jag en för mig ny strategi i en av mina klasser när vi skulle ta oss an en litteraturhistorisk epok. I kursen svenska 2 ska eleverna kunna diskutera stil, innehåll och bärande tankar utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp samt kunna se samband mellan skönlitterära verk och idéströmningar i samhället.