Förra läsåret, när klassen var ettor, bloggade jag om när vi jobbade med likhetstecknets betydelse. Då jobbade vi med tecknets betydelse utifrån begreppen sant, eller falskt. Även om vi ofta återkommer till likhetstecknets betydelse i olika matematiska diskussioner, så känns det ändå som om det är många i klassen som inte riktigt har förståelse för tecknet. Därför valde jag att göra en fördjupad repetition under ett par matematiklektioner. Vi jobbade under två lektioner. Första lektionen var i halvklass och andra lektionen var i helklass.
Etikettarkiv: Klassrumsklimat
The Eye of the Wave… Ett socialt experiment i klassrummet
Ibland funderar jag över hur himla repetitivt mitt arbete är inom vissa områden. Särskilt när man vid terminsstart ska gå igenom kommande 20 veckors arbete. Men det finns de där arbetsområdena som man helt enkelt inte kan släppa även om man genomfört dem en miljard gånger tidigare. De tar liksom aldrig slut och de är aldrig riktigt likadana från år till år. Här kan du läsa om ett av mina arbetsområden som i år kanske känns mer aktuellt än någonsin tidigare. Fortsätt läsa The Eye of the Wave… Ett socialt experiment i klassrummet
Är det inte fusk?
Att lära är att utmana sig själv mot andras tankar och kunskaper. Ja, det låter klokt, men är det alltid så lätt? Jag upplevde att mina elever ansåg att det var fusk att hjälpa varandra. Hur ska jag komma ifrån det? Jag bestämde mig för att börja arbeta med olika samarbetsövningar för att påvisa att de inte kan klara av allt själv; de måste hjälpas åt. I gruppen finns elever som har svårt för att lyssna och ständigt pratar samt andra som inte vågar göra sin röst hörd. Nu vill jag att eleverna ska förstå att alla behövs och att de kan hjälpa varandra att lära. Återigen lutar jag mig mot Nottinghams bok, Uppmuntra lärande. Där lyfter författaren fram att det är viktigt att få eleverna intresserade av att lära och att vara tillsammans med andra nyfikna, som kanske inte heller förstår begreppen riktigt, då kan eleverna hjälpas åt att utforska, lära och förstå. När eleverna kommer till det Heureka-ögonblicket upplever de att deras hårda arbete gett resultat. Det är när vi klarar utmaningar som begreppen kan ge oss verklig betydelse och det uppstår när vi gör och förstår saker tillsammans, inte när det går snabbt och är lätt.
Förtroendefulla relationer och tydligt ledarskap på samma gång
Genom förtroendefulla relationer kan man få motiverade elever. Arbetsglädjen sprider sig i klassrummet och det blir en positiv stämning. Finns det något härligare att höra än ”Är det svenska nu? Ja, vad kul!” För mig är relationerna till eleverna det viktigaste. Inte förrän jag har dessa når jag ut till alla med min undervisning. Det kan låta enkelt, men det innebär så många olika bitar. Jag har funderat mycket på vad det är som gör att vi lärare fungerar så olika tillsammans med eleverna. Nu har jag har läst en sammanfattning av Per Lindqvists artikel ”Ödmjuk orubblighet” som handlar om vilka kompetenser som är centrala hos skickliga lärare. En sammanfattning av artikeln säger att ”En skicklig lärare behöver ödmjukt bekräfta eleven, behålla sin egen integritet och visa tydlighet. Likaså behöver läraren ha en föreställning om hur en ideal lärare bör vara.” Jag kände när jag läste den att jag fick bekräftelse på det arbete jag gör, nämligen att det är viktigt att se eleverna på riktigt men också att ha tydliga gränser och jobba utifrån det man själv tror på.
Fortsätt läsa Förtroendefulla relationer och tydligt ledarskap på samma gång
Kommunikation i klassrummet
När jag hade jobbat i skolans värld i ett par år samarbetade jag nära en specialpedagog i en särskild undervisningsgrupp. Vi blev pedagogiska partners. Vi ville se hur vi skulle kunna utveckla vårt pedagogiska ledarskap i klassrummet. Ett par gånger i månaden observerade vi varandra. Jag har på sistone tänkt tillbaka på den perioden och insett hur mycket jag verkligen lärde mig av detta arbete. Jag blev mer och mer medveten om hur jag gjorde i klassrummet, hur lag ledde lektionerna, hur jag kommunicerade med eleverna och responsen jag fick från eleverna när jag använde olika metoder. En av de saker som jag utvecklade mest under denna tiden var hur jag kommunicerade med eleverna i klassrummet. Genom responsen och arbetet med min kollega blev jag mer och mer medveten om hur mycket kommunikation som är icke-verbal. Jag blev också medveten om hur jag påverkade vissa elever negativt genom att göra vissa saker t.ex. att sucka eller skaka på huvudet när de sa fel saker eller svävade iväg när de pratade. Det förminskar en individ och påverkar i längden självkänslan.