Etikettarkiv: Kamratbedömning

Delaktiga elever -5 tips på enkla saker som funkar

Alla elever skall delta i undervisningen men målet måste vara att alla även skall vara delaktiga i den meningen att eleverna kan påverka det som sker i klassrummet. Ibland är det svårt att lyckas med både det ena och det andra men ofta är det små saker som krävs, kanske så små saker att man bortser från dess betydelse. Jag använder Google Classroom och sedan en tid tillbaka har jag några små knep som har inneburit stor skillnad i mitt klassrum när det gäller elevernas delaktighet, saker som faktiskt funkar. Fortsätt läsa Delaktiga elever -5 tips på enkla saker som funkar

Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Vid två tillfällen per år bjuder skolan in föräldrar till trepartssamtal/ utvecklingssamtal, där elevernas individuella utveckling diskuteras. Samtalet ska informera om elevens nuläge, vart hen ska och hur vi ska göra för att nå nästa mål. Detta upprättas i en IUP (individuell utvecklingsplan). Vi känner att elevernas IUP riskerar bli ett dokument som plockas fram två gånger per år och vi har på vår skola, vid några tillfällen diskuterat hur vi kan göra för att hålla IUPn levande och använda den i ett formativt syfte under terminen. Försök med målböcker har gjorts varav några känner att det fungerat/fungerar bra, medan andra, inklusive mig själv, inte känt att det fungerat så som önskat. Vi har organiserat gemensamma utvecklingssamtalsperioder om ca 4-5 veckor där vi plockat bort mycket av det kollegiala arbetet vi gör under eftermiddagar, för att frigöra tid för utvecklingssamtal. Dessa veckor upplever en del i personalen på skolan som en lång period då det blir svårt att få tid till det kollegiala arbetet. Detta medför att det blir avbrott i våra gemensamma lektionsplaneringar och utvärderingar av lektioner, vilket påverkar undervisningen då mycket av vårt arbete på skolan bygger på detta arbetssätt. Det händer också att dessa perioder förlängs p g a sjukfrånvaro eller att tider behöver bokas om av andra anledningar.

Fortsätt läsa Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Pokémon skapar förståelse för skrivandet

Pokémon hjälper barnen skapa förståelse för hur man skriver berättande text

Så har ännu en lärarstuderande, Isabel, avslutat sin fyraveckorsperiod i vårt klassrum, åk 2, och jag har kunnat följa arbetet i klassen ur en annan vinkel än när jag själv leder undervisningen. I min förra blogg beskrev jag ett svenskarbete där nyheter, tidningar och artiklar var i fokus samt vilka möjligheter det skapade för mig, då lärarstuderande sköter undervisningen, att samtidigt som studenten observeras,  observera och se hur barnen i klassen interagerar med varandra. Förutsättningarna att unna sig att observera barnen samtidigt som lärarstudenten observeras har varit desamma denna gång, men svenskarbetet har istället riktats in på att skriva berättande texter.

Formen för arbetet har inspirerats av Josef Sahlins romanprojekt ”Den magiska dörren”  men har omarbetats något för att passa gruppens arbete. Denna gång använder barnen bland annat papper och penna till skillnad från förra svenskarbetet som gjordes på datorer. Fortsätt läsa Pokémon skapar förståelse för skrivandet

Formativ bedömning för sakens egen skull

Formativ bedömning har fått ett oerhört stort genomslag i svensk skola, det är näst intill omöjligt att prata om skolutveckling utan att ha med formativ bedömning trots att det egentligen inte är något nytt fenomen. Det som är nytt är snarare insikten om vilka framgångar det för med sig om det utnyttjas systematiskt i undervisningen. Men jag tycker mig ana en baksida, att formativ bedömning blir en aktivitet i sig, ett lektionsmoment man utför och där den formativa bedömningen blir ett självändamål. Fortsätt läsa Formativ bedömning för sakens egen skull

Uppföljning av matteläxan

Viagra gjorde det!

Penicillinet gjorde det!

Tabletter mot åksjuka gjorde det!

Och så även min uppföljning av matteläxan!

Vissa kallar det slumpen, andra bieffekter, men alla har uppkommit av att någon har tagit tillvara och sett förändringar utanför syftet. Nu vill jag inte påstå att min uppföljning är något nytt eller ”one of a kind” men det har gjort stor förändring för hur jag följer upp matteläxan. Det jag vill säga är att man måste vara lyhörd för små saker utanför sin första tanke och på så sätt skapa nya och kanske bättre lösningar. Fortsätt läsa Uppföljning av matteläxan