Etikettarkiv: Kamratbedömning

Problemlösning med yngre elever

Av Jenny Hansson

Att problemlösning är en central del av matematikundervisningen lyfts tydligt fram i kursplanen i matematik. Här framhålls att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera och lösa problem samt kan utveckla och värdera valda strategier och metoder. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.  Genom att eleverna får arbeta med samma problem och diskutera olika lösningar med stöd av läraren kan de träna många matematiska förmågor, t ex kommunikation, resonemang, analys, räknefärdighet och begreppsförståelse.

Hur gör vi då för att komma igång med våra yngsta elever?

Fortsätt läsa Problemlösning med yngre elever

Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

I läroplanens del 1, Skolans värdegrund och uppdrag kan man läsa följande:

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”

Genom Kooperativt Lärande-strukturerna skapas det förutsättningar för situationer att träna detta. Fortsätt läsa Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

En riktig rysare…bildligt talat

– Ja, vi ska skriva en berättelse!

eller

– Åh, nej jag kommer ju aldrig på nåt att skriva!

Ja, reaktionerna i ett klassrum är ofta olika när man ska skriva en berättande text. Inför Halloween skulle mina elever skriva en läskig historia. Vissa elever tyckte att det var en rolig uppgift medan andra tyckte det kändes jobbigt. Det kräver fantasi…vilket alla elever inte har så lätt för. (Visste du att i varje klass finns ca 3–4 elever som har svårt för just fantasi?). Utmaningen blev då att även dessa elever skulle känna att detta var en uppnåelig uppgift och dessutom lustfylld.

Fortsätt läsa En riktig rysare…bildligt talat

Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa

“Tack så jättemycket för hjälpen. Med er hjälp så har vi rättat alla stavfel och lagt in fler bilder, Vi läste igenom texten och bytte ut vissa svåra ord”

Vad hindrar elever från att bli viktiga resurser för varandra? En del handlar om att vi måste systematiskt träna eleverna att använda varandra som stöd för sitt lärande. Men det handlar också  om att skapa en lärmiljö där eleverna vågar vara ärliga och lita på varandra när det gäller deras skolarbete.

Kritiska vänner är ett begrepp som används inom aktionsforskning, till exempel när man gör klassrumsobservationer hos en kollega. Att vara kritiska vän innebär att man tar sig tid och sätter sig in i någon annans arbete, ställer kritiska men konstruktiva frågor och vågar säga det som kan vara lite obekvämt men nödvändigt för att utveckling skall kunna ske. Att vara kritisk vän innebär att man granskar någons arbete, inte personen bakom arbetet och ger nya infallsvinklar som för arbetet framåt. Kritiska vänner handlar om mod, både att våga vara ärlig men också att våga lita på det ärliga uppsåtet. Begreppet kritisk vän är mycket användbart när vi diskuterar kamratrespons.
Fortsätt läsa Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa

Att programmera egna spel – så mycket mer

Vi har under en tid arbetat med att göra egna spel på Scratch. För att få grunderna till hur blockprogrammeringen på Scratch fungerar så följde vi barnhack serie 1 och 2 på Youtube. Därefter var det dags att börja programmera sitt eget spel. Eleverna mötte uppgiften med stort engagemang och de var mycket entusiastiska. En del arbetade två och två andra ville göra egna spel, valet var elevernas. Vissa elever hade redan tänkt ut hur deras spel skulle byggas upp och kommit fram till vad spelet skulle gå ut på medan andra hade svårt att tänka ut spelets struktur. För att få inspiration till sina egna spel så bad jag eleverna att spel andras spel på Scratch och titta i spelet programmering. De undrade om de fick använda samma koder till sitt eget spel, och svaret är förstås ja. För att kunna använda andras koder måste eleven själv förstå hur den är uppbyggd och vilken del av koden de ska använda. Vilket leder till förståelse för hur en kod är uppbyggd, vilket var ett av målen med programmering. Fortsätt läsa Att programmera egna spel – så mycket mer