Etikettarkiv: Genrepedagogik

Populärkultur i undervisningen

Dags att dra igång läsåret.
Under sommaren brukar jag lyckas stänga av, tömma och rensa lärarhjärnan på effektivt sätt. Jag fyller istället på med allt som jag inte hinner med annars. Den här sommaren har jag tittat oförsvarbart mycket på fotboll och OS, plöjt tv-serier och pocketböcker, kollat på film som jag inte hunnit se under året, lyssnat mycket på radio och poddar och grillat i ur och skur.

Detta härligt lättsamma leverne leder som vanligt till att jag i mitten av augusti nästan lite panikartat undrar hur jag ska kunna fylla alla lektioner ett helt läsår med vettigt och roligt innehåll…
Räddningen hittar jag ofta bland sommarens avbetade aktiviteter.

Jag har även i tidigare blogginlägg skrivit om att jag tycker att det är kul att jobba med populärkultur och dess dramaturgi som bas i pedagogiken. Det är säkert fler än jag som under sensommaren funderat kring möjligheterna kring att använda Pokémon Go i undervisningen… Nu har jag inte riktigt blivit övertygad av just det spelet, men efter sommaren som gått har det dykt upp några andra idéer! Fortsätt läsa Populärkultur i undervisningen

Det entreprenöriella lärandet med en twist av genre

Vi har länge pratat om att det hade varit roligt att hitta ett ämne att samarbete kring där slöjden involverades så i början av terminen satte vi oss ner för att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde

Diskussionerna hamnade snabbt kring Svedala och om samhälle i allmänhet. Vi bestämde oss för att eleverna skulle få arbeta i grupper och att de skulle bygga upp olika viktiga funktioner/ byggnader i ett samhälle under slöjdlektionerna. Med samhällskunskapen och slöjden avklarade började vi titta på hur vi kunde involvera de andra ämnena i arbetsområdet. Det var inga större svårigheter att hitta delar i det centrala innehållet som passade väl in.

Fortsätt läsa Det entreprenöriella lärandet med en twist av genre

Systemisk funktionell grammatik

Genrepedagogikens tre ben

Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen. I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken.
Fortsätt läsa Systemisk funktionell grammatik

Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

teknik
Tecknet för ”teknik” – ett blogginlägg till våren kommer att handla om varför vi använder tecken i klassen.

Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.

Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?
Fortsätt läsa Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året.

Fortsätt läsa Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O