Under ett föräldramöte räckte en förälder upp handen och frågade: “Hur kan vi som föräldrar hjälpa er i skolan?” Frågan har malt i mitt huvud sedan dess. Ja, vad kan en förälder göra för att stötta oss lärare för att i sin tur hjälpa deras barn bättre i skolan? Jag har engagerade föräldrar i min klass och ville ta frågan på största allvar. Här är så långt jag kommit sedan frågan ställdes.
I Skolverkets stödmaterial Skolan och hemmet – exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare diskuteras olika aspekter kring samarbetet mellan skola och hem. Bland annat kan man läsa om två förhållningssätt. Isärhållandets princip som lyfter fram ett synsätt där hemmet ska tillgodose barnets primära behov och skolan ska vara en plats för social och intellektuell utveckling. Ett annat synsätt är partnerskapsprincipen som förenklat bygger på brobyggande och samarbete. Fortsätt läsa Hur kan vi som föräldrar hjälpa er i skolan?
Etikettarkiv: Förtroendefulla relationer
Basgrupper – bas för trygghet och studiero?
Vi kan inte lämna socialiseringsprocessen till eleverna, säger Urban. Nej, det kan vi inte göra. Men hur kan vi strukturera upp detta socialiseringsarbete?
I mitt förra blogginlägg Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning? skrev jag om mina reflektioner efter föreläsningen med Urban Hansson. En av sakerna vi på Roslättsskolan blev intresserade av var basgrupper. I vårt arbetslag funderade vi vidare på hur vi skulle kunna använda detta i vårt arbete för att nå våra sociala mål.
Tanken var att jag i detta blogginlägg skulle presentera vårt arbete med familjerast – men jag stötte på så mycket intressant om basgrupper som jag gärna vill dela med er först.
Funderingar efter en termin med nya elever
Julen närmar sig och en hösttermin med nya elever är slut. Det är alltid en speciell termin när man har nya elever. Redan i våras såg vi i arbetslaget fram emot hösten med skräckblandad förtjusning. Det är roligt att träffa nya elever och få upptäcka vem de är och det är lite mysigt att träffa yngre elever igen. Samtidigt vet vi att det är tufft när eleverna ska få nya lärare i alla ämnen, många nya klasskompisar och de ska vistas på en ny skola där de inte ens hittar i början. Många saknar tryggheten från lågstadiet, en del tycker det är jobbigt att skapa nya relationer, både med barn och vuxna, och samtidigt ställer vi högre krav än vad de är vana vid. Då är det skönt att känna att vi är ett arbetslag som har lätt för att samarbeta och som lägger prestigen åt sidan och försöker hjälpa varandra i olika situationer, det känns verkligen bra när allt emellanåt gungar rejält.
Mental lektionsstart
“När går vi in? Vad ska vi göra idag?”. Det är två frågor jag får dagligen när jag möter elever i rasthallen. “Vi går in 10.30.” Vad menar jag med det? Lektionen börjar ju 10.30 då kan vi inte gå in 10.30 eller?
Uppmärksamma eleverna innan lektionen
Jag försöker alltid vara på plats några minuter innan den tid det står på schemat att lektionen ska starta. Jag möts då av ett antal elever, oftast samma, som väntar på att få komma in i klassrummet, det är också oftast samma som kommer precis i tid eller i vissa fall några minuter för sent. Störande? Nej, faktiskt inte (oftast). Jag tycker det är perfekt att alla inte kommer samtidigt eftersom då kan några elever i taget bli uppmärksammade. Jag hinner växla några ord med de eleverna som kommer några minuter innan, de andra kan jag ta emot efterhand som de kommer och de som ibland kommer för sent ser ofta själv till att bli uppmärksammade. Fortsätt läsa Mental lektionsstart
Är du rädd för någon på skolan?
Två gånger/läsår genomför vi en trivseltemp med eleverna. Konceptet till trivseltemp har vi fått inspiration till genom Marbäcksskolan. Trivseltempen består av ett antal frågor som eleverna får ta ställning till, t.ex:
- Hur trivs du i din klass?
- Hur är arbetsron på lektionerna?
- Känner du att vuxna lyssnar på dig?
- Är du rädd för någon på skolan?
Syftet med trivseltempen är att få en samlad bild av elevernas trivsel på skolan för att kartlägga vad som fungerar, vad vi behöver utveckla och ligger även till grund för skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. När vi genomför trivseltempen gör vi den digitalt. De äldre eleverna svarar på frågorna själv medan de yngre får hjälp av en vuxen. Fortsätt läsa Är du rädd för någon på skolan?