Etikettarkiv: differentiering

Problemlösning som engagerar

Tidigare under hösten skrev jag en krönika i tidningen Ämnesläraren M (Matematik – NO – Teknik) som Lärarförbundet ger ut. Krönikan handlar om mitt arbete med problemlösning i klassrummet, eller mer om bieffekterna som uppstår när eleverna arbetar med problemlösning. Krönikan kan ni läs här: “Problemlösning som engagerar precis alla”. Krönikan väckte mycket nyfikenhet och jag fick många frågor. Jag tänkte här förtydliga min krönika och mitt arbete i klassrummet med mina elever. Fortsätt läsa Problemlösning som engagerar

Att undervisa särskilt begåvade elever

Viktigt på riktigt blir ett än viktigare begrepp då vi möter våra särskilt begåvade elever i skolan. De om några elever har svårt att, eller t o m vägrar att, prestera för presterandets, skolans eller betygens skull. De vill lära sig på riktigt! Lättast fångar vi dem utifrån deras egna eller andras intresseområden och då de får tillfälle att engagera sig i riktiga uppgifter och verkliga problem, där kunskapskrav och kursmoment i olika ämnen bakats ihop till ett riktigt projekt. Ett projekt som allra helst riktas utåt, mot en publik eller mottagare utanför skolans väggar för att eleven ska känna meningsfullhet. Fragmentiserad och stegvis undervisning är ofta rena döden. De iakttar och lär sig utifrån helheten, bredden och djupet. Dessutom är de fullkomligt luststyrda. Att öva för övandets skull existerar inte utan dessa elever övar medan de gör – på riktigt. Fortsätt läsa Att undervisa särskilt begåvade elever

Barnen som vi alltför sällan förstår … 

Han spelade gärna brädspel men ville då ha flera figurer att gå runt med samtidigt. Läskoden knäckte han strax före han fyllde tre år men hade sedan inte behov av att visa att han kunde läsa. Samtidigt reflekterade han i flera led och kunde koppla ihop olika kunskaper för att se helheter. Han såg sammanhangen snabbt och idag, femton år senare beskriver han det som om han har flera kanaler öppna samtidigt. Nu, liksom då vid tre års ålder, var följdfrågorna många och förmågan att tänka i flera led i stort sett obegränsad.

“Vad är det?”
“Det är en fisk!”
“Var heter den?”
“Rocka!”
“Var bor den och vad äter den? Finns det nån som kan ta den? Kan den simma snabbt och var gömmer den sig ….?”   Fortsätt läsa Barnen som vi alltför sällan förstår … 

Att förbereda en lektion

Vad innebär det egentligen att förbereda en lektion från början till slut där jag ser till att alla elever känner sig inkluderade? Att jag som lärare lyckas inkludera alla från början utan alltför många individuella anpassningar? Hur konstruerar jag mina uppgifter så att de passar alla?

Det finns många steg på vägen som måste klaffa allt ifrån en tydlig struktur kring lektionen och mål för densamma, till en bra avslutning där alla elever känner att de har lyckats och fått feedback. Det kräver en hel del kreativitet, tankar och idéer för att nå dit. Själv tycker jag att det är väldigt viktigt att dels ständigt reflektera över det jag gjort – vad gick bra under lektionen och vad kunde jag gjort annorlunda – dels att diskutera med kollegor om hur de gör och på så vis få ny inspiration. Hur gör vi i vårt arbetslag? Vad fungerar för andra – kan jag göra likadant? Fortsätt läsa Att förbereda en lektion

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever