Alla elever i skolan är inte alltid motiverade att lära eller så tycker de att något är för lätt eller för svårt. För ett tag sedan hörde jag: “Nej det kan jag inte, det är svårt, jag kan inte” från en av mina elever och såg andra som ständig vässade pennan eller gick runt och inte fick arbetsro när vi hade matematik. Eftersom vi ibland har förmånen att vara två pedagoger under matematik- och svensklektionerna började vi fundera på hur vi skulle arbeta för att stödja de elever som både tycker det är för svårt och uttrycker det, och de elever som inte vill visa att de tycker det är svårt eller för lätt och istället stökar runt för att ”slippa” arbeta. Vi har kommit en bit på vägen och jag kan se en skillnad hos eleverna nu från tidigare, framför allt de som hittade sin inspiration och började arbeta för att nå ett mål. När jag reflekterar över varför vi ser en förbättring är det vissa områden som jag tror har stor betydelse för att utvecklingen ska bli positiv för eleverna och deras kunskapsinhämtande.
Etikettarkiv: Bemötande
Förtroendefulla relationer och tydligt ledarskap på samma gång
Genom förtroendefulla relationer kan man få motiverade elever. Arbetsglädjen sprider sig i klassrummet och det blir en positiv stämning. Finns det något härligare att höra än ”Är det svenska nu? Ja, vad kul!” För mig är relationerna till eleverna det viktigaste. Inte förrän jag har dessa når jag ut till alla med min undervisning. Det kan låta enkelt, men det innebär så många olika bitar. Jag har funderat mycket på vad det är som gör att vi lärare fungerar så olika tillsammans med eleverna. Nu har jag har läst en sammanfattning av Per Lindqvists artikel ”Ödmjuk orubblighet” som handlar om vilka kompetenser som är centrala hos skickliga lärare. En sammanfattning av artikeln säger att ”En skicklig lärare behöver ödmjukt bekräfta eleven, behålla sin egen integritet och visa tydlighet. Likaså behöver läraren ha en föreställning om hur en ideal lärare bör vara.” Jag kände när jag läste den att jag fick bekräftelse på det arbete jag gör, nämligen att det är viktigt att se eleverna på riktigt men också att ha tydliga gränser och jobba utifrån det man själv tror på.
Fortsätt läsa Förtroendefulla relationer och tydligt ledarskap på samma gång
Mental träning – en viktig del av lärprocessen
Det finns ord som är förbjudna i mitt klassrum. Nu kan man lätt tro att detta ska handla om värdegrundsarbetet i skolan. Att jag ska prata om kränkande ord, svordomar och andra fula och olämpliga ord. Det ska det inte. Inte för att jag inte tycker att värdegrundsarbetet och språkbruket som hör dit inte är viktigt, för det är det. Detta arbetar vi alla i skolan dagligen med och jag är säker på att alla gör sitt yttersta för att ett värdigt språkbruk ska användas i skolan. Jag tänker prata om ord som hämmar inlärningen. Ord som stoppar utveckling och lärande. Fortsätt läsa Mental träning – en viktig del av lärprocessen
De introverta – en kraft vi missar?
– Tänker du först och talar sen eller talar du först och tänker sen?
– Blir du besvärad när expediter kommer fram till dig i affären eller tycker du bara att det är trevligt?
– Frågar du efter vägen eller vill du hellre fundera själv?
– Är du mest kreativ när du arbetar ensam eller när du arbetar i grupp?
Den extroverta normen
I somras läste jag en text från en åsiktsspalt i DN. En gymnasietjej vid namn Klara Svensson berättar om hur det är att vara introvert och hur det ter sig i förhållande till skolans krav. Hon menar att det är den extroverta normen som råder i skola och arbetsliv och att detta blir ett problem för en betydande del av eleverna. Jag håller med Klara Svensson. Idag går mycket ut på att man ska synas och höras för att visa att man finns och vad man kan. I skolan ställs krav på att delta muntligt, grupparbeta och räcka upp handen. Ofta är det snabba ryck som gäller. Det är det extroverta som vi ofta siktar mot och ser som det framgångsrika. Stråk av det introverta ska jobbas bort. Istället borde man enligt Klara Svensson se det introverta som en styrka – en styrka som bygger på att hämta energi inifrån. Istället för att försöka göra introverta elever till extroverta bör vi istället ta vara på styrkorna som introverta ofta besitter. Fortsätt läsa De introverta – en kraft vi missar?
Kommunikation i klassrummet
När jag hade jobbat i skolans värld i ett par år samarbetade jag nära en specialpedagog i en särskild undervisningsgrupp. Vi blev pedagogiska partners. Vi ville se hur vi skulle kunna utveckla vårt pedagogiska ledarskap i klassrummet. Ett par gånger i månaden observerade vi varandra. Jag har på sistone tänkt tillbaka på den perioden och insett hur mycket jag verkligen lärde mig av detta arbete. Jag blev mer och mer medveten om hur jag gjorde i klassrummet, hur lag ledde lektionerna, hur jag kommunicerade med eleverna och responsen jag fick från eleverna när jag använde olika metoder. En av de saker som jag utvecklade mest under denna tiden var hur jag kommunicerade med eleverna i klassrummet. Genom responsen och arbetet med min kollega blev jag mer och mer medveten om hur mycket kommunikation som är icke-verbal. Jag blev också medveten om hur jag påverkade vissa elever negativt genom att göra vissa saker t.ex. att sucka eller skaka på huvudet när de sa fel saker eller svävade iväg när de pratade. Det förminskar en individ och påverkar i längden självkänslan.