Etikettarkiv: Bemötande

Hur kan vi som föräldrar hjälpa er i skolan?

Under ett föräldramöte räckte en förälder upp handen och frågade: “Hur kan vi som föräldrar hjälpa er i skolan?” Frågan har malt i mitt huvud sedan dess. Ja, vad kan en förälder göra för att stötta oss lärare för att i sin tur hjälpa deras barn bättre i skolan? Jag har engagerade föräldrar i min klass och ville ta frågan på största allvar. Här är så långt jag kommit sedan frågan ställdes.

I Skolverkets stödmaterial Skolan och hemmet – exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare diskuteras olika aspekter kring samarbetet mellan skola och hem. Bland annat kan man läsa om två förhållningssätt. Isärhållandets princip som lyfter fram ett synsätt där hemmet ska tillgodose barnets primära behov och skolan ska vara en plats för social och intellektuell utveckling. Ett annat synsätt är partnerskapsprincipen som förenklat bygger på brobyggande och samarbete. Fortsätt läsa Hur kan vi som föräldrar hjälpa er i skolan?

Funderingar efter en termin med nya elever

Julen närmar sig och en hösttermin med nya elever är slut. Det är alltid en speciell termin när man har nya elever. Redan i våras såg vi i arbetslaget fram emot hösten med skräckblandad förtjusning. Det är roligt att träffa nya elever och få upptäcka vem de är och det är lite mysigt att träffa yngre elever igen. Samtidigt vet vi att det är tufft när eleverna ska få nya lärare i alla ämnen, många nya klasskompisar och de ska vistas på en ny skola där de inte ens hittar i början. Många saknar tryggheten från lågstadiet, en del tycker det är jobbigt att skapa nya relationer, både med barn och vuxna, och samtidigt ställer vi högre krav än vad de är vana vid. Då är det skönt att känna att vi är ett arbetslag som har lätt för att samarbeta och som lägger prestigen åt sidan och försöker hjälpa varandra i olika situationer, det känns verkligen bra när allt emellanåt gungar rejält.

Fortsätt läsa Funderingar efter en termin med nya elever

Är du rädd för någon på skolan?

Två gånger/läsår genomför vi en trivseltemp med eleverna. Konceptet till trivseltemp har vi fått inspiration till genom Marbäcksskolan. Trivseltempen består av ett antal frågor som eleverna får ta ställning till, t.ex: 

  • Hur trivs du i din klass?
  • Hur är arbetsron på lektionerna?
  • Känner du att vuxna lyssnar på dig?
  • Är du rädd för någon på skolan?

 Syftet med trivseltempen är att få en samlad bild av elevernas trivsel på skolan för att kartlägga vad som fungerar, vad vi behöver utveckla och ligger även till grund för skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. När vi genomför trivseltempen gör vi den digitalt. De äldre eleverna svarar på frågorna själv medan de yngre får hjälp av en vuxen.  Fortsätt läsa Är du rädd för någon på skolan?

Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning?

Under en förmiddag i januari i år fick vi på Roslättsskolan stifta bekantskap med en före detta officer vid namn Urban Hansson. Han inledde föreläsningen med att ge oss följande tanke:

Om vi har en klass som inte fungerar på ett bra/önskat sätt och/eller där elevernas måluppfyllelse inte når dit den skulle kunna nå kan vi konstatera:

Det är sällan fel på eleverna.

Det är sällan fel på pedagogen.

Felet hittar du nästan alltid i arbetsmetoderna och hur de genomförs. 

Resten av föreläsningen ägnade Urban åt att berätta om just arbetsmetoder t ex hur man bör starta upp terminen med klassen, hur man organiserar gruppen för att träna eleverna på att samarbeta samtidigt som man frigör tid för läraren. Han gick även igenom hur man kan arbeta med rutiner och varför det behövs ett startord som visar att eleverna kan påbörja sitt arbete. 

Jag vet inte riktigt hur dagens lärarutbildning är utformad, men jag tänker att DET HÄR hade jag verkligen önskat få lära mig under min lärarutbildning.

Fortsätt läsa Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning?

Du kan bara minnas det du har tänkt

men en stressad hjärna har svårt att minnas det den har tänkt

Man brukar prata om stress i två olika termer, positiv och negativ stress. Positiv stress är en medveten stress under en kortare tid och efteråt får man tid att återhämta sig. Kroppen sätts i beredskap och presterar på topp, så kallat prestationsfokus. Negativ stress är när man mår dåligt av stressen och underpresterar. En stressad hjärna fungerar inte optimalt, den kan få svårt att förstå instruktioner, lösa ett logiskt problem, svårt att ta fram information från långtidsminnet och har svårt att forma ny kunskap. I detta inlägg kommer jag att fokusera på  den negativa stressen, vilket är den tredje delen i en serie inlägg som handlar om hur hjärnan påverkar inlärningen.  Fortsätt läsa Du kan bara minnas det du har tänkt