Etikettarkiv: Ämnesövergripande

Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

teknik
Tecknet för “teknik” – ett blogginlägg till våren kommer att handla om varför vi använder tecken i klassen.

Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.

Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?
Fortsätt läsa Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

Bilderboken och matematiska samtal

På Marbäcksskolan påbörjade vi under förra läsåret ett utvecklingsarbete där målet är att elevernas förmåga att föra välutvecklade resonemang ska förbättras i alla ämnen. I förskoleklassen arbetar vi på Marbäcksskolan varje vecka med en bokstav och kopplat till det arbetet fick vi under en vecka lära oss allt om valar. Det blev ett spännande tematiskt arbete som verkligen skapade lärlust hos barnen och pedagogerna. När jag ville knyta matematiken till valtemat gjorde jag det med hjälp av en skönlitterär bilderbok som heter Stormvalen och är skriven av Benji Davies. Med bilderboken som stöd fick barnen träna på att samtala och berätta hur de tänkte. De fick även träna på att räkna, sortera, jämföra och upptäcka likheter och skillnader.

Fortsätt läsa Bilderboken och matematiska samtal

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året.

Fortsätt läsa Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete

Alla förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklass i Svedala tätort deltar under det här året i Läslyftet. Vi arbetar med modulen som heter Att stimulera läsintresse och den här veckan har vi läst texten Kroppslighet och läsintresse av Olle Widhe. I texten resoneras om hur man kan skapa ett djupare engagemang för läsning. Caroline Liberg beskriver i Fördjupad analys av PIRLS 2006  hur läraren kan stödja utvecklingen av elevers läsfärdigheter och lässtrategier genom att använda pedagogiska stödstrukturer. Jag ska beskriva hur jag arbetar med några av dem i förskoleklassen.

Fortsätt läsa Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete

Kommunicera gärna, men bra

Penna

Under höstlovsveckan var jag på en utbildningsdag i Lund. Utbildningen vände sig till personer som är i kontakt med människor med diagnos inom autismspektrat.  Även om fortbildning hade en snäv målgrupp tog man upp tankar och metoder som kan funka bra med vilka elever som helst och handlade bland annat om det jag skriver om här – kommunikation. Fortsätt läsa Kommunicera gärna, men bra