Nästa steg i matematik – utmana alla elever

Denna termin har jag valt att fokusera på matematik och som jag skrev om i mitt tidigare inlägg, började jag genom att fördjupa mina kunskaper om det språkutvecklande arbetssättet. I detta inlägg valde jag att titta närmare på de elever som ständigt behöver utmaningar; de elever som behöver få möjlighet att få en relevant stimulans för att fortsätta sin utveckling framåt. Jag vill kunna ge eleverna en fördjupning med en utmaning som tar eleven vidare i sitt lärande och inte bara kasta ut någon extrauppgift.

Bild: Pixabay.com
Bild: Pixabay.com

Efter att läst matematiklyftets texter kände jag att jag vill gå på djupet och jag fastande för en avhandling av Linda Mattson som handlar om hur man i skolan kan identifiera och stimulera elever med utpräglad förmåga och fallenhet för matematik. Även om avhandlingen behandlar de äldre skolåren är det elever som jag undervisar idag som kommer ställas inför dessa förutsättningar senare – ett land präglat av jantelag, där du ska följa normen, där du inte ska känna dig bättre än någon annan och den avundsjukan som uppstår. Med tanke på detta tyckte jag att det var oerhört intressant att läsa avhandlingen. Jag har under mitt yrkesverksamma liv stött på, knappt en handfull, särskilt begåvade elever inom olika områden. Dessa elever har ofta haft det gemensamt att de har varit högpresterande och slukat uppgifter. De har inte, som nämnts i avhandlingen, haft några större bekymmer med det sociala utan har fungerat bra i gruppen men precis som alla individer i en klass har de haft sina egenskaper.

Avhandlingen tar upp sex förbättringsområden inom den svenska skolan och eftersom avhandlingen är på engelska har jag tagit mig friheten att översätta och tolka det som jag har läst. De sex förbättringsområdena är:

Nationella styrdokument

Begåvade studenter behöver få ett erkännande i de nationella styrdokumenten. Erfarenheter från andra länder visar att oddsen för att matematikundervisningen ska utvecklas ökar när dessa elever uppmärksammas i de nationella styrdokumenten, vilket i sin tur leder till att eleverna får en möjlighet att gå vidare i sin personliga utveckling. Dessutom är det en fråga om att erkänna att det finns andra begåvade studenter, förutom de som är högpresterande i traditionell skolutbildning, som också är i behov av en speciell och utmanande matematikundervisning.

Identifiera särskilt begåvade elever

För att få ordentlig vägledning och stimulans, måste begåvade matematikstudenter identifieras, vilket förutsätter att lärare känner igen signaler på matematiska begåvning och dessutom ger eleverna möjligheter att visa dessa. Detta ställer givetvis krav på att läraren är medveten om vad undervisningens uppgifter ska leda till och att läraren är uppmärksam på individen och märker av vart uppgifterna landar hos gruppen så att de snabbt kan anpassas efter situationen. Jag hade en sådan uppgift för inte så längesen då en gruppuppgift var alldeles för lätt för en grupp och genom att ändra på förutsättningarna landade den bättre i deras utvecklingszon och möjliggjorde för dem att komma vidare.

Lärarutbildning

Det tredje fokusområdet handlar om lärarutbildningen och om att det behövs mer kunskap för lärarstudenter om de elever som kräver mer utmaning. Förvisso var det ett par år sedan jag själv gick ut, men min egen erfarenhet är att jag inte fick sådan kunskap där. Det är istället något jag byggt upp under mina år som lärare.

Stärka kopplingen mellan forskning och undervisning

För det fjärde finns det ett behov av att stärka kopplingen mellan forskning och genomförandet av undervisningen. Jag anseratt vi arbetar väldigt forskningsnära på min arbetsplats. Vi har lärarforum med aktuell forskning och vårt aktuella behov av fortbildning som grund. I arbetet med lärarforum får vi en möjlighet att titta närmare på de pedagogiska frågorna och gå på djupet med dem. Det har gett mig en möjlighet till att gå på djupet och att jag fått en möjlighet att utveckla min undervisning.

Stödjande myndighet

Vidare tar avhandling upp tanken om en högre myndighet som kan driva arbetet kring de högpresterande, begåvade eleverna och på så sätt fungera som ett stöd för pedagoger genom att hålla i utbildningar och föreläsningar för att hjälpa lärarna att ta hand om dessa elever. Enligt Skolverket har detta arbetet kommit längre under senare år och intresset/engagemanget har ökat markant och numer finns det en handlingsplan från SKL som handlar om skolornas arbete med särskilt begåvade elever.

Sociala och känslomässiga behov

Slutligen finns det ett behov av att tillgodose de sociala och känslomässiga behoven hos begåvade studenter. Ofta uppfattas de begåvade eleverna som socialt annorlunda jämfört med andra jämnåriga. Eftersom begåvade elevers beteenden kanske inte följer vad som anses som norm i skola så ses de ibland som socialt annorlunda. Det finns uppenbarligen ett behov av att ytterligare kunskap för föräldrar, lärare, kuratorer, om förståelse för begåvade studenter och hur deras sociala förmågor.

Om du vill läsa vidare

Att diskutera

  • Vad är det för förmågor/tecken du brukar uppmärksamma hos särskilt begåvade elever?
  • Finns det några kännetecken som kan vara svårare att uppmärksamma tror du?
  • Vilka behov har du för att utveckla ditt arbete om särskilt begåvade elever?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *