Detta året tänker jag fördjupa mitt arbete med synligt lärande i matematik med att ta avstamp i de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning.
Den första nyckelstrategin handlar om vad eleverna ska lära sig. Hur ska jag säkerställa att eleverna vet vad som förväntas av dem?
Den andra nyckelstrategin handlar om hur jag och eleverna ska kunna ta reda på vad de faktiskt redan kan, dvs var eleverna befinner sig just nu i förhållande till målet.
Den tredje strategin handlar om hur eleven ska göra för att kunna komma närmre målet, att finna ett sätt att överbrygga skillnaden mellan de kunskaper eleven har just nu och de kunskaper eleven förväntas ha när kursen/momentet är avslutat.
Den fjärde strategin handlar om hur eleverna själva kan stödja varandras lärande och bedöma kvaliteten på varandras arbete.
Den femte handlar om hur eleven ska kunna bedöma sitt eget arbete, för att därigenom ha möjlighet att förbättra sitt resultat.
Då mina elever befinner sig på väldigt olika nivåer redan från början, så måste jag hitta ett sätt att individanpassa min undervisning utan att ovanstående går förlorat. Mitt upplägg blir då på följande sätt. Det första undervisningstillfället i veckan kommer att bestå av en gemensam genomgång av viktiga grundläggande matematiska begrepp och metoder. Genomgången kommer att vara i huvudsak inriktad mot de elever som har minst förkunskaper men där jag även drar fördjupande paralleller som är nyttiga för de elever som kommit längre i sin kunskapsinhämtning. De begrepp och metoder jag går igenom är kopplade till kursmålen, så att eleverna ska förstå varför jag går igenom dem. Under genomgången ges det en del tid till reflektion och diskussion så att elevernas egna tankar och synpunkter kommer fram. Om det fortfarande finns tid kvar på lektionen, så ägnas denna åt att arbeta vidare i matematikboken och jag intar min roll som ambulerande coach.
Innan lektionen är slut ska alla elever skriva ner något som de lärt sig under lektionen. De ska även skriva ner något de känner sig osäkra på eller som de inte tycker att de har förstått. Dessa reflektioner ligger sen till grund för den feedback eleven får av mig. Den ligger även till grund för hur nästa genomgång ska gestalta sig.
Slutreflektionen och feedbacken ges på ett delat dokument i Google Drive. På så sätt kan både eleven och jag på ett enkelt sätt gå tillbaka till tidigare feedbacksutbyten och återknyta till dessa diskussioner när behov av detta finns. Det blir dessutom ett tydligt flöde som visar på den progression eleven gör under året. Eleven kan gå tillbaka och se sin egen kunskapsutveckling i detta flöde. På så vis blir detta utbyte som en logg eller studiedagbok samtidigt som innehållet är framåtsyftande.
Nästa lektionstillfälle ska ägnas åt problemlösning. Jag presenterar ett problem och eleverna ska arbeta med problemet antingen en och en, i par eller i grupper. Det kan även vara kombinationer av detta under lektionens gång. Här ska olika lösningar eller vägar till lösningar diskuteras, vilket är väldigt viktigt för att eleverna ska kunna få ny input kring hur man kan resonera kring olika lösningar och därmed kunna vässa sina strategier för att förbättra sina resultat. Dessa lektionstillfällen kommer även att varvas med diskussioner kring matematiska uppgifter som eleverna själva skapat. Eleverna får i uppgift att skapa en matematikuppgift som ska lösas gemensamt i klassrummet. Uppgiften delas med mig i första skedet och jag går igenom och bollar den med eleven tills den är genomförbar. Sen delas den med övriga elever och behandlas på samma sätt som om det var en uppgift som jag försett dem med. Syftet med detta är att dels odla elevernas kreativitet, struktur och tydlighet, men även att få dem att tänka ett steg längre. En spin off-effekt som jag förväntar mig av detta är en avdramatisering av själva matematiken, vilket skulle kännas som en stor vinst. Det handlar inte endast om att själv lösa uppgiften, utan att faktiskt skapa en uppgift som andra ska kunna lösa. Dessutom kan det komma lösningar och angreppssätt som eleven inte själv hade tänkt på under arbetets gång med att lösa uppgiften i klassen.
Det sista lektionstillfället får eleverna arbeta i sina matematikböcker. Här får eleverna vässa sina färdigheter och hålla metoderna vid liv.
På detta vis tänker jag att jag dels varierar undervisningen och dels tydliggör målen för undervisningen. Samtidigt får både jag och eleven en förståelse för var eleven befinner sig just nu och hur eleven ska kunna ta sig närmre målet härifrån. De tvingas även att reflektera över sitt lärande och de ger varandra feedback kontinuerligt. Förhoppningen är att detta ska stärka dem i sin förmåga att själva bedöma sitt arbete och därigenom finna strategier till förbättring.
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.