Tre pass i veckan står det svenska som andraspråk på mitt schema.  Då gäller det som i alla ämnen att arbeta språkutvecklande. De spelar ingen roll om jag har ett pass i SO eller svenska.  Jag måste alltid försöka hitta arbetsformer som ökar elevernas förmåga att läsa, förstå och producera texter.  Men när vi kommer till ämnet svenska som andraspråk är det en alldeles speciell tankegång knuten till ämnet. Detta sätt att tänka är bra att ha i bakhuvudet i alla undervisningssituationer.

Språket har extra stor betydelse för hur en andraspråkselev ska lyckas i skolans alla ämnen. Skolans språk är naturligtvis ett helt annat än elevernas vardagsspråk, vilket försvårar skolarbetet avsevärt. Att hitta texter som passar i svenska som andraspråk är inte alltid lätt. Valet behöver t ex inte nödvändigtvis falla på en kort text. En sådan text är, om du tänker efter, ofta hoppackad och informationstät, vilket gör att den kräver både god läsförmåga, men även en god förförståelse.

Det är lätt att tro att det enda hindret andraspråkseleven möter är ordförrådet. Givetvis spelar det in, men förklarar inte alla svårigheter eleven möter i sitt nya språk. En texts genre är ett annat hinder. Det är lätt att en elev misstolkar en text och helt enkelt navigerar fel. Texten kan också ha en s k dold agenda, dvs ha ett syfte som inte alltid är genomskinligt och lätt att se. Det finns t ex argumenterande texter som kan lura vem som helst.

De tre svårigheterna ovan skulle jag vilja påstå gäller för många elever i skolan. Det är bl a därför det är så viktigt att skolan jobbar språkutvecklande i alla ämnen och med alla elever.

På ett teachmeet förra terminen  fick jag ett riktigt bra tips. Maria McShane berättade då om Minibladet.se – barnens nyhetsmaterial, som är en gratissida på nätet. Målgrupper är barn 3-12 år, men texterna kan även passa för äldre barn.  Minibladet finns också som papperstidning och ges ut en gång i veckan, men mer finns att läsa digitalt. Sydsvenskan, City Malmö och Lund är de första tidningarna som ger ut MiniBladet.

Minibladet är en toppentidning! Jag har sedan teachmeetet använt den i mina andraspråksgrupper och jag kan lova att tidningen lockar till läsning. Här finns t ex spännande nyhetsläsning, som kan ge många elever stöd i sin läs- och språkutveckling. Minibladet har en ökande svårighetsgrad och eleven får stöd att komma vidare till nästa nivå. All text går dessutom att lyssna på och en markör följer den upplästa texten.

En sida i tidningen som slagit extra väl ut är Veckans fråga. Här ges eleverna tillfälle att muntligt diskutera och argumentera, för att därefter själv skicka in ett eget förslag till nästa veckas fråga. Svaret på Veckans fråga kräver en funderare och det gäller som sagt att stå för sin åsikt. Allteftersom veckorna gått har eleverna blivit mer och mer benägna till att vända ut och in på frågorna. De vet att det inte räcker med att t ex svara alternativ a, utan de måste ge ett skäl till hur de tänker, dvs gruppens kommunikation blir till reflekterande diskussioner. På sistone har vi stegrat kvalitén genom att eleverna har diskuterat sina svar i par innan de svarat. Metoden har lett till effektiva diskussioner/aktiviteter och inlärningsuppgiften har tydligt kunnat visa på att ett lärande skett. Det har blivit lite av formativ bedömning minut för minut. Jag upplever också ökade elevprestationer allteftersom eleverna blivit förtrogna med tillvägagångssättet.

Jag tycker att arbetet med Veckans fråga är ett bra exempel på ett funktionellt skrivande som inte bara äger rum för att eleverna ska träna sig på att skriva. I stället drivs eleverna av sin längtan att bli publicerade och få reda på hur de och tidningens läsare resonerar. Veckans fråga fungerar nämligen så att det finns en barometer som visar utfallet.

Så har vi hållit på och strax innan jul hände det! En av eleverna fick sin fråga publicerad. Det var inte jag som upptäckte det och det var inte heller under lektion. Givetvis tyckte jag att det var extra kul, eftersom det visar på att eleverna går in och läser Minibladet självmant!  Vem vet, kanske jag ändå sått ett litet frö till en ny tidningsläsande generation! För visst är väl risken idag stor, att vi som älskar en lång frukost och läsa TIDNINGEN, är på väg att bli ett utdöende släkte! Alla har väl hört talas om tidningsdöden!

Så här såg förresten den publicerade frågan ut. Hur hade du svarat? Och varför?

Minibladet har så här långt gett mig underlag för att bedöma tre kunskapskrav i svenska som andraspråk:

Jag tror på återkommande arbetssätt.  En utveckling där eleverna interagerar och lär måste få ta tid. Nu är eleverna förtrogna med upplägget och bedömningskraven. Eleverna har landat!

Denna termin har vi funderat på att går vidare jobba med Månadens text i Minibladet. Nya kunskapskrav kommer då att bedömas. Som vanligt väljer Minibladet varje vecka ut en text för publicering. Det är ju inte alltid så lätt att veta var man ska börja och då är det ju extra bra att tidningen ger skribenterna hjälp på traven med frågor att bygga upp texten kring. Om eleverna svarar på några frågor, då finns strax berättelsen där. Jag tror att eleverna kommer att anstränga sig lite extra för att göra ett bra jobb, när de vet att deras texter kanske kommer i tidningen. Autentisk pedagogik skulle man väl kunna kalla det!

Att diskutera

1. Hur tänker du kring påståendet att alla lärare är svensklärare?
2. Vad tycker du man ska tänka på̊ när det gäller läsning med andraspråkselever?
3. Hur kan vi arbeta för att skapa autentiska situationer för våra elever?