När mina sjätteklassare sysslade med programmering på                 NO-lektionerna skulle vi på svenskan precis ge oss i kast med genreskrivande och arbeta med instruktioner. Vips dök det upp en möjlighet till “röd tråd” i undervisningen!

Alla elever hade programmerat ett eget spel på Scratch. Efter att ha diskuterat olika typer av instruktioner, modellerat tillsammans enligt cirkelmetoden och skrivit instruktioner parvis fick eleverna nu i uppgift att skriva en instruktion till sitt egna datorspel.
Den stora utmaningen visade sig vara att inte förutsätta att mottagaren skulle förstå hur spelet skulle användas, utan att skriva tillräckligt tydligt. Eleverna hade en checklista som de återvände till med jämna mellanrum och den fungerade som en form av självbedömning av arbetet.

Vi fortsatte att använda oss av datorspelen när vi gick vidare med en ny typ av skrivande, nämligen reklamtext. I klassrumsdiskussionen lyfte vi fram typiska drag för reklamtext. I mindre grupper undersökte eleverna sedan hur datorspelen beskrivs i reklamen. När eleverna redovisat för varandra var det dags att skriva reklam för de egna spelen. Så här löd uppgiften:

“Ditt spel ska säljas på en DVD-skiva. På baksidan av fodralet ska finnas en säljande text. Skriv den!”

NO-läraren Kerstin och jag hade olika förslag på hur eleverna skulle kunna få riktiga mottagare för spelen och texterna, utanför klassrummet. Vi funderade t ex på att samarbeta med en klass i skolår 3 som skulle kunna prova, kommentera och utvärdera spel och texter. Av olika anledningar kunde vi inte genomföra det, den här gången.

Istället avslutade vi projektet på svensklektionerna genom kamratbedömning. Då i form av “Välkommen till Spelhålan!” I små grupper utvärderades spel och text. Utvärderingen skedde med hjälp av de matriser som eleverna arbetat med på NO-lektionerna under programmeringen. Formen för det hela blev att skapa ett tv-program där spelen presenterades och recenserades. Eleverna kände väl till programformatet från Youtube och kunde komma med många exempel på hur ett sådant program är uppbyggt. Här blev det tillfälle att återvända till betygskriterierna för muntlig presentation. En tydlig arbetsgång fick eleverna med sig när de satte igång med att utforma sina program. Vi pratade en hel del om hur man ger konstruktiv kritik. Eleverna spelade in sina program så att jag kunde bedöma dem i efterhand. 

Hur ser då min egen utvärdering ut? Att en grupp inte kom igång ordentligt med slutuppgiften är ett misslyckande. Här hade jag behövt gå in och antingen ändra gruppkonstellation eller sitta med som arbetsledare ett tag. Jag är nöjd med att vi fick en meningsfull och tydlig användning för genreskrivandet. Att på köpet få till ytterligare en bedömningsaspekt (muntlig presentation) när eleverna utvärderade spelen var positivt. Elevernas engagemang och entusiasm räknas också in på plussidan!

Att diskutera:
1. Hur gör ni för att eleverna ska få större helhet i undervisningen?
2. Vilka fördelar ser ni med att samarbeta mellan ämnena?
3. Hur stöttar vi eleverna när de samarbetar i grupp?