Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året.

Läsårsplanering

När läsåret börjar gör jag och min kollega, som de flesta gör, en planering över de ämnesområden vi ska arbeta med under året. Vi har i arbetslaget gjort en plan för det centrala innehållet i SO och NO fördelat på årskurs 1-3. De estetiska ämnena har en given plats i temaarbetet, men i årskurs 3, när ämneslärare undervisar i de här ämnena, blir de svårare att integrera. Det krävs samplanering, vilket vi inte har så många tillfällen till.

En röd tråd

När jag lägger upp mitt arbete, är det många faktorer som jag försöker ha i åtanke. Jag vill att det ska vara en röd tråd i undervisningen och att det vi gör kopplas till barnens vardag, intressen och liv. Barnen är alltid med i uppstarten och har inflytande över arbetsformer,  material och på vilka olika sätt vi under arbetets gång ska visa vad vi lärt oss. Jag tycker också att temana bör följa året om det är möjligt.  Exempelvis har vi lagt temat om ”Att leva i världen – Kartan” tidigt på hösten eftersom vi ska vara mycket ute, FN och Barnkonventionen i anslutning till FN-dagen (24 oktober) och Barnkonventionens dag (20 november), religionstemat kring jul och NO-temat ”Kraft och rörelse”,  som innefattar stora mått av utepedagogik på lekplatser och skolgård, senare på våren.

Genrepedagogik

Till varje tema i årskurs 3, planerar jag in minst en genre, så under läsåret ska vi ha gått igenom alla genrer/texttyper igen. I årskurs 1 och 2 har vi fördjupat oss i en genre i taget och under en längre period. Vi har då arbetat med genrepedagogik och efter cirkelmodellen. Ni kan läsa om en del av det arbetet i en av mina tidigare bloggtexter  ”Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta”

Vårt läsår ser i stora drag ut så här i år:
SO- Att leva i världen – Kartan
Sv- Beskrivande text – länder och/eller djur i olika världsdelar

SO – FN och barnkonventionen
Sv- Argumenterande text

Argument liten
Textstöd i klassrummet – Argumenterande text (åsikter)

Teknik/Bild – Rörliga djurmodeller – mekanismer/enkla maskiner
Sv- Instruerande text

SO – De Abrahamitiska religionerna – Judendom, Kristendom, Islam
Sv- Berättande text, Återgivande text

NO – Kraft och rörelse – Lekplatsfysik
Sv – Rapporterande/förklarande text – labbrapport

Checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet – för en språkutvecklande ämnesundervisning

I de två första kapitlen i Lgr 11 betonas det språkutvecklande perspektivet. I alla kursplaner och i kunskapskraven syns olika språkliga uttrycksformer, som barnen ska ges tillfällen att öva och använda.

Jag använder mig av Pauline Gibbons schematiska planering för språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde. Figuren heter ”Hitta språket i ämnet” (Stärk språket Stärk lärandet s. 166 eller på Skolverkets hemsida under ”Språkutvecklande arbetssätt”). Den är ett stöd för mig i min planering och säkerhetsställer att jag får med alla delar. Matrisen får mig att reflektera över min undervisning och se om den brister på något område. I alla teman ska det finnas tillfällen att tala, lyssna, läsa och skriva – alla språkliga färdigheter ska beröras.

Matris 2
”Hitta språket i ämnet” Gibbons, Stärk språket stärk lärandet, s. 166

I temat sätter jag upp ämnesmål och språkmål. På det sättet integreras svenskämnet i  ex so-ämnet. Ämnesspråk är nyckeln till barnens kunskapsutveckling. Det är viktigt att arbeta explicit med ämnesspråket i de olika temana. I planeringen funderar jag på vilken stöttning som behövs? På vilken kognitiv nivå lägger jag mig? Jag har Cummins fyrfältare i tanken när jag planerar från det konkreta och kontextbundna till det abstrakta och kontextreducerade och från den lägre kognitiva nivån, till den högre.

ev.owa

Stöttningen och nivån måste hela tiden avvägas , för att barnen inte ska hamna i uttråkningszonen, där det är för liten utmaning och inte heller i frustrationszonen, där det är för höga krav och för lite stöttning.

Det finns många olika checklistor för språkutvecklande arbetsområden och arbetssätt om man är intresserad.  På Skolverkets hemsida under ”Språkutvecklande arbetssätt” återfinns den här till exempel.

Check 2En annan checklista man kan använda sig av är  ”SIOP model” – Sheltered Instruction Observation Protocol. Den arbetade jag efter tidigare, då jag undervisade andraspråkselever, men fungerar för alla barn oavsett språk. Den är mer omfattande, men man kan välja ut delar av den. Den går också bra att följa om man vill låta sig observeras eller observera en kollega.

Diskussion
  1. Hur tänker du när du planerar din undervisning på lång sikt?
  2. Använder du några stödstrukturer/checklistor i din planering av arbetsområden? Vilka i så fall? Dela med dig till dina kollegor.
  3. Vad ser du för fördelar/nackdelar med checklistor och stödstrukturer vid planering?
Share Button

14 reaktion på “Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O”

  1. Hej Hanna!
    Mycket bra! Noggranna och insiktsfulla planeringsprocesser tror jag är en av nycklarna till långsiktigt stigande resultat (tillsammans med ledarskap, formativ bedömning och särskilt stöd).
    Hade jag haft mitt barn i din klass hade jag varit fullkomligt lugn.

  2. Hej fröken Hanna ☺
    Jag önskar att du hade kunnat undervisa för mina barn som du gjorde för mig❤
    Vi hade många lärare under skolgångens år men aldrig någon som dig! Haha jag minns när vi kom till dig för att säga att vi ville ha tillbaka dig som lärare när vi gick i högstadiet . Det var en ära att få ha just dig som lärare.
    Mvh Flora från klass 5A

    1. Hej Flora, så fina ord. Det minns jag också 🙂 Ni har ju lärt mig allt jag kan, så det är jag som får tacka er för världens bästa första arbetsplats! Ni som var min första klass, kommer alltid att han en speciell plats i mitt hjärta. Vad roligt att du läser min bloggtext, måste jag ju också säga. Ta hand om er! Hanna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *