Förra läsåret arbetade jag i förskoleklassen och har nu följt 77 barn upp i årskurs 1. De är indelade i tre grupper och jag undervisar dem i svenska. Några har ännu inte knäckt läskoden och är inte heller fonologiskt medvetna vilket vår screening bekräftat. Förutom att vara fonologiskt medveten är det viktigt att kunna bokstäverna. Jag ska här beskriva hur jag arbetar med de här barnen för att de ska lyckas i den tidiga läs-och skrivinlärningen.
Bokstavskunskap
När jag först introducerat en bokstav har vi pratat om hur vi gör ljudet i munnen och vi tränar på att höra skillnaden mellan till exempel V och F. F kom vi fram till att det blåser ur munnen när vi gör och V kittlade i underläppen så vi blev alldeles fnissiga om vi höll ut på den för länge. Jag märker att flera utav barnen tar till sig det här och ofta återkommer till dessa gemensamma erfarenheter under skrivarbetet när de ska använda sin bokstavskunskap. För dem blir det ett sätt att minnas bokstaven.
I introduktionen av bokstaven får barnen måla den med vattenfärg för att träna hur den ska formas. Flera utav barnen har svårt att skriva bokstäverna med pennan och jag tycker det är viktigt att de känner att de lyckas med detta samtidigt som det är bra att träna på hur de ska formas. Med vattenfärgen får de träna sin finmotorik på ett lekfullt sätt. Jag uppmanar dem att använda tre olika färger och forma i samma spår. Om ett barn upplever att en bokstav är svår att forma skriver jag den först med blyertspenna.
Varje lektion under de första veckorna av terminen har jag inlett med att visa bokstavskort där barnen i kör säger hur bokstaven låter. Jag presenterar både versaler och gemener. När vi upprepat samma övning ett flertal gånger behövde de varieras och barnen fick då börja lära sig handalfabetet. Förutom att säga hur bokstaven låter och vad den heter fanns nu ytterligare ett alternativ – att teckna.
I nästa steg tog jag fram miniwhiteboards och istället för att jag visade bokstaven sa jag istället hur bokstaven lät och eleverna fick skriva bokstaven, både den stora och den lilla. Jag är noga med att de skriver bokstaven korrekt och är därför observant på hur de formar bokstaven. Innan vi börjar brukar jag påminna om att börja skriva bokstäverna uppifrån och storleksförhållandet mellan gemener och versaler repeteras samtidigt som begreppen dubbelt och hälften tränas i ett naturligt sammanhang. Som ytterligare en variation på övningen visar jag ibland endast bokstavens tecken och formar munnen utan att göra ljudet. Det är särskilt bra att ta till om det är lite oroligt i gruppen eftersom det dämpar ljudnivån utan att jag behöver ge en tillsägelse.
Bornholmsmodellen i årskurs 1
Alla barn som går i förskoleklass i Svedala undervisas enligt Bornholmsmodellen. Det är en strukturerad modell med språklekar för att barnen ska bli språkligt medvetna och därmed förberedda för att knäcka läskoden. När jag nu har arbetat vidare med Bornholmsmodellen i årskurs 1 har jag märkt att det som mina elever tycker är svårt är delarna som handlar om analys, dvs att dela upp ord i språkljud, samt syntes, att föra samman språkljud till ord.
För att träna detta arbetar vi inledningsvis med ord med två språkljud som i-s och barnen får då gissa vad jag säger för ord innan jag visar en bild på is. Vi upprepar samma övning många gånger och då får även eleverna turas om att ljuda för sina kamrater. Det är bra att använda plockisar för att representera språkljuden, till exempel en sten för varje språkljud. Svårigheten kommer vid konsonantkombinationer som i orden tre eller grå, där barnen har svårt att höra r. Det här momentet är viktigt att lägga mycket tid på redan i förskoleklassen.
Skriva med digitala verktyg
För att träna analys och syntes låter jag barnen skriva på ipad med bokstavsljud och talsyntes. Jag använder endast de bokstäver vi arbetat med och säger ord till barnen, till exempel so, sol, sola. När jag sagt ett ord börjar barnen dela upp ordet i språkljud, s-o. Samtidigt letar de rätt på bokstäverna på tangentbordet och testar sig fram om de inte är riktigt säkra på vilken det är. Om jag märker att någon är osäker hjälper jag dem att dela upp ordet i ljud samtidigt som jag tecknar bokstäverna. När vi nu genomfört den här övningen vid ett flertal tillfällen gör barnen ofta analysen i kör och stöttar på det sättet varandra.
Eftersom de bokstäver vi arbetar med i veckan förekommer flitigt innebär det en viss tangentbordsträning för barnen när de skriver. De lär sig att hitta bokstäverna snabbare för varje gång och de får träna både på bokstavens ljud och grafem under skrivarbetet.
Vi pratar om ordens betydelse och då använder jag ofta bilder för att förtydliga. Vi testar även att placera orden i meningar. Ofta får något barns namn vara med i meningen, t ex: “Emma ser en sol.” Örtendal (2008) säger att “det viktiga är att ordförståelsen och senare läsförståelsen tidigt sätts i fokus i läsinlärningen.”
De ord vi skriver blir till listor som vi använder som läsläxa. Eleverna får på så sätt en begränsad mängd bokstäver att träna och som sakta byggs på varje vecka. När jag märker att flera utav mina elever tycker att en bokstav är svår använder vi den frekvent även i nästa veckas lista.
I appar som Bornholmslek och Bokstavspussel har mina elever fått träna på att bygga ord på egen hand också.
Kartläggning
Lundberg (2003) säger att “lärare som noga följer sina elevers läsutveckling med formella och informella metoder är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid, engagemang och kraft åt detta.”
Jag kartlägger noga mina elevers bokstavskunskap för att synliggöra deras utveckling. Jag sitter då enskilt en stund med varje barn och vi har möjlighet att jämföra och se om hen har lärt sig några nya bokstäver sedan sist. Att bli medveten om och se sitt lärande är extra viktigt om det känns lite motigt med läsningen.
Jag kartlägger även elevens läsutveckling med hjälp av Ingvar Lundbergs läsutvecklingsschema. Den tar hänsyn till alla delar av elevens läsutveckling och är indelad i fem dimensioner; fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse. För mig som lärare är den ett värdefullt stöd och jag kan tydligt se om eleven gör framsteg i sin läsutveckling och det ger mig därför möjlighet att uppmärksamma när en elev inte gör det och då förändra undervisningen för eleven på något sätt.
För att följa hela elevens språkutveckling använder jag Nya Språket lyfter. Elevens observationsschema använder jag som stöd till utvecklingssamtalet och när det kommer till att skriva nya mål i elevens individuella utvecklingsplan.
Avslutande ord
Listan med ord som vi skriver får barnen läsa med mig i skolan och tillsammans markerar vi vilka ord barnet ska träna upprepad läsning på hemma. Kanske är det lagom med endast tre korta tvåljudsord. Det viktigaste för barnen i min lilla läsgrupp är att det är roligt att läsa läxan och att de känner att de lyckas i den första läsinlärningen.
Att diskutera:
- Hur kartlägger du dina elevers läsutveckling i de tidiga skolåren?
- På vilket sätt använder du digitala verktyg som stöd för den tidiga läs- och skrivinlärningen?
- Hur arbetar du för att alla elever ska lyckas i den tidiga läsinlärningen?
Vill du läsa mer?
Lundberg I. (2007). Bornholmsmodellen. Natur och Kultur: Stockholm
Lundberg I. Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Natur och Kultur: Stockholm
Skolverket (2016) Nya språket lyfter.
Örtendal, Maj J. (2008). Läsinlärning i 7 steg – Lärarbok. Liber: Stockholm
Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.