Stopp! Vad håller jag på med? Resiliens kan tränas.

“Så trött jag är! Inte ett vik till! Oj, så jobbigt! Orkar snart inte! Det är så synd om m…”

Stopp! Vad håller jag på med?

Covid-19 slår klorna i oss. Andra skolor och kommuner har redan påverkats. På min skola har det varit högre frånvaro bland elever och personal än tidigare och min arbetsbörda har ökat. Nedan några exempel:

  • Det finns ett större behov att vikariera, alltså mindre ”luft”, reflektion och planeringstid.
  • Fler elever missar lektioner, får luckor, kommer tillbaka, då är andra borta, av mig krävs mer för att följa upp, gå vidare, planera.
  • Jag hinner inte med att möta alla elevers behov samtidigt, på grund av till exempel väntetid börjar en del elever agera utåt.

Påföljd:

  • Min energi tryter, jag tappar av mitt professionella övertag…
  • Arbetstid och fritid blir svårare att hålla isär, jag gör det där extra hemma för att lektionerna ska bli meningsfulla.
  • Jag sover sämre, blir lättare nervös.

Därtill kommer oron att drabbas av en för många besvärlig sjukdom. Och plötsligt kommer de där tankarna som jag inledde med. Eller inte. Så stopp! Vad håller jag på med?

2017 skrev jag om att utveckla elevernas ”resiliens”, det vill säga deras psykiska  motståndskraft, då med James Nottingham som inspirationskälla. Idag tänker jag vända tankarna mot mig och min yrkeskår. Jag skriver egentligen för mig själv, men andra kanske också har glädje av det. Spontant tänkte jag på Aaron Antonovskys KASAM, att inte tappa min känsla för sammanhang. Han pratade också om resiliens och jag menar att jag just nu behöver träna mig lite mer än vanligt i denna eminenta motståndskraft.

Även den amerikanska forskaren Dennis S. Charney pratar om resiliens. Jag tänker i korthet nämna 7 resiliens-pelare och sedan komma med några tips som kan fungera.

  • Lösningsfokusering – lösningen, inte problemet är det primära
  • Undkomma offerrollen – bort med “det är så synd om mig”
  • Egenansvar – vad kan jag göra
  • Acceptans av en kris – utan att acceptera problemet ingen väg till lösning
  • Optimism – att se det positiva runt omkring mig
  • Framtidsplanering – blicka framåt mot små mål, så att inte tanken uppkommer att bara få den här dagen att gå runt
  • Positiv omgivning – omge mig med så positiv energi som möjligt, t.ex. via människor som ger mig energi

Det finns ingen prioriteringsordning men för min del gäller just nu de fyra första pelarna Således: tänker jag negativt kommer jag inte att kunna agera lösningsfokuserat, jag skjuter allt ansvar ifrån mig och på andra och accepterar inte situationen jag befinner mig i.  

Några enkla tips – jag behöver ju inte använda alla samtidigt:

  • Optimismens Dagbok: i min kalender eller egen liten dagbok antecknar jag  2-3 bra och fina saker (händer dagligen) och läser dem innan jag går hem och innan nästa dag börjar; till exempel “Pelle log idag, första gången” eller “fick gott skratt idag, underbar grupp, får mig att må bra”, “vikarierade – jättetrevlig grupp”.
  • Daglig Affirmation: alla människor pratar med sig själva, så jag boostar mig med 2-3 korta, positiva meningar som jag upprepar varje dag, till exempel: “Jag är bra som jag är.” En sådan mening kan också få pryda min mobil- eller datorskärm.
  • Framgångens Journal: jag skriver kort om en daglig framgång, till exempel: “Jag har läst om de 7 resilienspelarna och bara det har hjälpt mig.”
  • Dagliga Mål, viktiga för mig, till exempel: “På lunchrasten (när jag har tid) ska jag lämna skolan och gå en sväng”.

För min del är det viktigt att aldrig tappa gnistan. I förra inlägget skrev jag om att möta ADHD, denna gång om en annan kraftmätning. Hursomhelst vill jag inte försvaga min resiliens. Den bär mig genom svårigheter, den ger mig energi och självförtroende. Och den är dynamisk, föränderlig och kan tränas. Jag provar det här nu och får inte ge upp och sluta. Öva, öva, öva! Innan “verktyg” fungerar bra, måste jag känna mig bekväm med dem. 

Kanske hittar du ett guldkorn här eller så har du egna metoder som stärker din resiliens. 

Att diskutera:

  1. Har du råkat ut för en tillfällig styrkesvacka? Hur har du löst det?
  2. Hur definierar du din resiliens?
  3. Hur viktig är den för dig?
  4. Hur kan du träna upp den?
  5. Kan det göras i samtal med andra?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Naverlönnskolan | cornelia.falkentoft@skola.svedala.se

Lärare i tyska och engelska på Naverlönnskolan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *