Alla förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklass i Svedala tätort deltar under det här året i Läslyftet. Vi arbetar med modulen som heter Att stimulera läsintresse och den här veckan har vi läst texten Kroppslighet och läsintresse av Olle Widhe. I texten resoneras om hur man kan skapa ett djupare engagemang för läsning. Caroline Liberg beskriver i Fördjupad analys av PIRLS 2006 hur läraren kan stödja utvecklingen av elevers läsfärdigheter och lässtrategier genom att använda pedagogiska stödstrukturer. Jag ska beskriva hur jag arbetar med några av dem i förskoleklassen.
Innehållsliga stödstrukturer
Inför varje nytt arbetsområde arbetar jag för att aktivera barnens förkunskaper och synliggöra lärandet genom att tillsammans med barnen skapa en tankekarta på tavlan som under veckan byggs på och växer. Vårt arbetsområde just nu är hösten och vi har fördjupat oss i igelkotten eftersom det är ett djur som alla barn har mött på ett eller annat sätt. I uppstarten av arbetet med igelkotten berättade barnen vad de visste om igelkotten. De visste att den har fyra ben och att den är taggig. De visste att den rullar ihop sig till en boll när den blir rädd men de visste inte riktigt vad den är rädd för. De visste att igelkotten går i ide på vintern men de undrade vad den äter och hur gammal kan en igelkott egentligen bli? Det som barnen visste samlade vi i tankekartan och frågorna skrevs bredvid. Jag frågade barnen hur vi kunde få svar på våra frågor och de tyckte att vi skulle se en film. Filmen gav oss svar och vi lärde oss mer om igelkotten, tankekartan växte. Jag använder olika färger på pennan för att synliggöra för barnen att vi har lärt oss mer. Arbetet med att aktivera förkunskaper och inhämta fakta genom att se en film gav innehållsliga stödstrukturer inför högläsningen av den skönlitterära boken “Igelkotten klarar sig själv” av Ulf Stark.
Modalitetsstödstrukturer
Innan jag började läsa boken samlade jag barnen i en liten ring på golvet och mitt i ringen placerade jag en bild ur boken.
Jag bad barnen titta på bilden och tänka på vad det här kunde vara för mönster. Efter en liten stund fick alla berätta vad de tänkte. Här är några av barnens tankar:
– Jag tror att det är en björn.
– Stor, liten, stor, liten…
– Jag ser ett igelkottspår, en liten och en stor. Strecken kan vara taggar som trillat av.
– Jag ser rävspår. Jag har sett rävspår i skogen.
– Jag tycker fåglarnas spår är olika stora. Det kanske är olika fåglar.
– Jag ser sicksackmönster.
När alla tio barnen hade fått berätta vad de såg för mönster testade vi de olika spåren. Hur gick egentligen djuren? Några verkade hoppa jämfota och någon var passgångare. Någon tog långa steg och någon tog små och snabba steg. Fågelns spår var klurigt att härma för det verkade som att den flugit en bit. Vi bearbetar det vi läser och det vi lär genom att samtala och dramatisera och därmed fördjupa förståelsen vilket är ett exempel på hur jag arbetar med modalitetsstödstrukturer.
När vi satt oss ner i ringen igen fick barnen prata om vilken plats alla de här djuren skulle kunna befinna sig på. De pratade parvis och berättade sedan för kompisarna vad de trodde. De föreslog en djurpark, stranden eller skogen. För att tydliggöra både vilka djur och vilka miljöer vi pratade om använde jag mig av pictogrambilder från pictoonline. Innan vi hade börjat läsa boken hade barnen en förförståelse både för vilka djur som kunde tänkas vara i boken samt vilken miljö berättelsen utspelade sig i.
Strategistödstrukturer
I textsamtalet arbetar jag med reciprok undervisning, barnen fick förutspå vad de trodde boken skulle handla om genom att studera bilden och titeln. De fick berätta om när de träffat på en igelkott. De fick nytta av sin kunskap om igelkotten eftersom boken tog upp vad igelkottar äter, vad de gör på vintern och vilka fiender den har. Vi diskuterade varför igelkottar inte är lika bra på att fånga flugor med tungan som grodor. Grodornas tungor är nog längre och de är snabbare trodde vi. Vi testade hur snabba grodor kunde vara och hur långsamma igelkottar antagligen är. Vi reder ut begrepp och ord som är svåra, till exempel diskuterade vi uttrycket “se upp” eftersom den lilla igelkotten inte tolkade det som att han skulle akta sig för faror utan han tittade helt enkelt uppåt. Vi sammanfattar det vi läst och det vi lärt.
När vi hade läst klart boken återgick vi till spåren. Vi visste nu vilka spår som hörde till vilka djur, för det upptäckte barnen i bokens bilder. Vi tittade på bilder av djuren och vi la djurets namn vid rätt spår. Därefter fick barnen avbilda spår i lera.
Sociala stödstrukturer
Nästa dag frågade jag barnen vad de tyckte att vi skulle göra med det vi lärt oss och som nu fyllde hela tavlan. Barnen svarade att de ville göra en egen liten bok om igelkotten. De fick tänka på vad de lärt sig och formulera meningar med stöd av mig. Någon var lite osäker på vad de skulle skriva och gick in i klassrummet för att läsa på tankekartan. När de skrivit ritade de enkla bilder som hörde till texten. Några barn började att rita bilderna och skrev därefter sina meningar utifrån dem. Barnen ritade, skrev, klippte och klistrade vid samma bord och barnen var lärresurser för varandra även om resultatet var deras eget.
Avslutande ord
“Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.” (Skolverket)
När jag möter barn i förskoleklassen slås jag av att det finns en enorm lust och motivation att lära. De har höga förväntningar när de möter skolan och dessa måste vi ta tillvara på. Jag tror att vi kan skapa en god grund för lärande när vi arbetar i ett sammanhang som engagerar barnen och de känner att de har nytta av sin kunskap. Arbetet med de olika stödstrukturerna är också viktiga verktyg för att vi som lärare ska lyckas få alla elever att behålla sin lärlust i skolan.
Att diskutera:
- Hur arbetar du med stödstrukturer i läsundervisningen?
- Hur bibehåller vi elevernas inre motivation och lärlust?
- Hur arbetar du för att göra eleverna delaktiga i planeringen?
Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.
3 reaktioner på ”Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete”