Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.

I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.

Jag bestämde mig för att låta eleverna sammanfatta en del av den pågående debatten om digitala verktyg i skolan som startades av Håkan Danielssons debattinlägg i Dagens nyheter (20140417). Texterna behandlar ett ämne som har en stark koppling till elevernas vardag och därför var det inte svårt att aktivera elevernas förförståelse. I vilka sammanhang använder ni era datorer i skolan? Hur använder lärarna datorerna tillsammans med er? Vilka fördelar och nackdelar tycker ni att det finns med att alla har vars en dator? Det blev en livlig diskussion där åsikterna gick isär om det mesta. Nästa steg i vår process var en ganska torr genomgång av vad som kännetecknar en utredande text, textens olika delar och språkliga stil. Eleverna suckade.

Nästa lektion hade jag förberett genom att skriva fraser på tavlan som motsvarades av mer precisa uttryck hämtade ur en av de debattartiklar som eleverna skulle läsa. På tavlan stod bl.a. ”en grupp forskare, verktyg för arbete, göra bättre, sätta in, sätt att arbeta, frågor som handlar om demokrati” Eleverna fick sätta sig i par och tillsammans leta i texten efter de ord som de tyckte kunde ersätta fraserna på tavlan. Svaren skrev de först ner på papper (en fras + ersättningsord per papper) och sedan visade de sina förslag genom att hålla upp sina papper och vi diskuterade de olika förslagen gemensamt ”sätt att arbeta – arbetsmetod, göra bättre – förbättra, osv). Detta var ett försök att konkret visa eleverna hur man kan förtäta och ”packa ihop” språket. Inspiration till övningen fick jag från Åsa Edenfeldts eminenta blogg Strategier för lärande.

Efter den inledande övningen läste jag texten högt för eleverna. Jag valde att korta ner strategin att förutspå eftersom vi redan hade arbetat med förförståelse samt begrepp ur texten. Strategierna att ställa frågor och reda ut oklarheter användes desto mer under högläsningen där jag inledningsvis pausade vid komplicerad meningsbyggnad eller svåra ord och lät eleverna diskutera för att komma fram till vad som sades i texten. På tavlan skapades samtidigt en ordlista. Efter ett par stycken behövde jag inte pausa längre utan eleverna stoppade mig med frågor vilket kändes som ett genombrott. De vågade fråga och de ville veta. Vi diskuterade olika strategier för att reda ut oklarheter – fråga en klasskamrat, googla, ordböcker, hitta ledtrådar i texten, fråga läraren? När vi läst hela texten fick eleverna i läxa att till nästa lektion läsa texten igen och skriva ner tre saker (åsikter, undersökningsresultat, orsakssamband, argument, etc) i texten som de tyckte borde finnas med i en sammanfattning av debattartikeln.

Nästa lektion inleddes med en genomgång av referatteknik och sedan fick eleverna i grupp jämföra vad de valt ut som centralt i debattartikeln och försöka komma överens om vilka punkter som kunde plockas bort och vilka som behövde läggas till. Sedan fick eleverna utifrån vad de kommit fram till i grupperna diktera ett kort referat av debattartikeln som jag samtidigt skrev i ett drivedokument som eleverna kunde se på tavlan. Vi arbetade med att variera referatmarkörer och jag skrev ord som signalerar samband (däremot, eftersom, till skillnad från, dessutom osv) kursivt för att visa eleverna att dessa ord är centrala för läsarens förståelse av texten.

Innan jag släppte eleverna lösa med att sammanfatta de tre debattartiklarna i en utredande text formulerade vi en gemensam frågeställning ”Digitala verktyg i skolan – stöd eller hinder?”, eleverna fick en lista med sambandsord och en skrivmall som jag konstruerat för de elever som ville ha struktur och texttypiska stildrag att luta sig mot. De följande lektionerna arbetade vissa elever självständigt med att läsa och sammanfatta de övriga debattartiklarna och några läste artiklarna högt tillsammans med mig innan de på egen hand arbetade vidare med sina utredande texter.

Innan klassen lämnar in sina texter ska vi köra en runda med kamratrespons där de får läsa varandras texter och ge varandra respons på textens struktur, språklig stil och referatteknik. Dit har vi inte kommit än och jag vet ännu inte om min undervisning gett resultat. Det jag kan se såhär i slutet av processen är att eleverna lättare hittar ett mer precist språk när jag markerar t.ex. talspråkliga uttryck i deras texter, de arbetar medvetet med sambandsmarkörer, det är minde och mindre ovidkommande saker som tas med i referaten och ja, de suckar och tycker att det är svårt men de arbetar intensivt och koncentrerat. Jag är hoppfull och återkommer när jag vet hur det gick.

Att diskutera

  • Hur hjälper du elever att hitta det ämnesspecifika språket?
  • Går det att ge eleverna för mycket stöttning så att vi snarare bedömer vår egen arbetsinsats än elevernas kunskapsnivå?
  • Är ett språkutvecklande arbetssätt vägen framåt för den svenska skolan?
Share Button

3 reaktion på “Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *