Språkutveckling, inte endast för SvA.

Under i princip hela min yrkesverksamma tid har jag jobbat med svenska som andraspråk i alla olika nivåer, från helt nyanlända till de elever som är födda i Sverige. I diskussion med mina kollegor, där elever arbetar på ett språkinriktat sätt och där eleven hela tiden måste utveckla sitt språk, har jag hållit fast vid att detta arbetssätt måste gynna alla elever, inte bara dem som läser svenska som ett andra språk.

scaffold-1379633__340
”Att läraren är som en byggnadsställning som till en början stöttar eleven med hjälp, tips och vägledning för att sedan bit för bit ta bort stöttningen, tills den dag eleven kan stå alldeles själv med uppgiften”

Mycket av det som gynnar andraspråkselever handlar om att ha ett specialpedagogiskt synsätt där individen sätts i fokus och där man stöttar eleven i sin språkutveckling. Att läraren är som en byggnadsställning som till en början stöttar eleven med hjälp, tips och vägledning för att sedan bit för bit ta bort stöttningen, tills den dag eleven kan stå alldeles själv i uppgiften.  Detta måste väl gynna alla elever?Jo, visst är det så. Det är kul för mig, som endast har jobbat med andraspråkselever, att jag nu med egna ögon kan se och känna att språkinriktad undervisning även gynnar elever med svenska som modersmål. För visst är det så att det även för elever med svenska som modersmål är svårt att växla från vardagsspråk till skolspråk, ta till sig ämnesspecifika begrepp och praktisera dessa i sin rätta kontext.

Jag har under de senaste veckorna arbetat med språkutvecklande arbetssätt i mitt klassrum och så kul det är när de tankar jag tidigare tänkt visar sig stämma. Det som jag tidigare har läst om, diskuterat och ventilerat med kollegor, kan jag nu se med egna ögon vara sant. Språkutvecklande arbetssätt är inte bara ett redskap för svenska som andraspråk utan ett arbetssätt som gynnar alla i skolans värld. Att sätta språket i fokus ur ett individ- och ämnesperspektiv höjer resultaten för de allra flesta.

I mitt klassrum…

I mitt klassrum har vi arbetat med en novell, läst den högt, tagit ut svåra ord, tagit upp dem på tavlan, jobbat med orden för sig men också i den kontext de befinner sig i. Kan vi använda orden i andra sammanhang än i det som råder i texten? Denna typ av språkutveckling har skett i klassrummet. Till en början var det inte självklart att eleverna ville ta ut de svåra orden och bearbeta dessa. Först efter att det hade gått några lektioner och eleverna fick börja arbeta på egen hand började de förstå vinsten med att plocka isär ord och meningar för att få en djupare förståelse.

Vi började med att jobba med två noveller som modelltexter där vi tillsammans exemplifierade typiska särdrag för texttypen och tog upp ord på det sätt jag beskrev tidigare. När eleverna var redo fick de nya lite svårare noveller att jobba med i grupp. I detta steg har alltså en del av byggnadsställningen monterats ner och eleverna får möjlighet att testa de kunskaper de har förvärvat tillsammans i helklass. Eleverna jobbade i sin grupp i cirka en veckas tid och gruppens tankar presenterades sen i helklass genom att vi satt i ring och pratade om texterna. I detta samtal hade en del av eleverna, på eget initiativ, gjort listor med ord som var nya för dem och delgav dessa till sina klasskompisar samtidigt som de pratade om sin text. Nu när arbetsområdet är avslutat och eleverna fick skriva en utvärdering var det många som skrev att de har lärt sig mycket nytt, många nya ord och att arbetssätten var varierande. Det intressanta, för mig, var att det inte bara var de elever som behöver mycket stöd som skrev detta utan även självgående och högpresterande elever ansåg sig ha utvecklat sitt språk och ordförråd.

Gynnar alla elever…

sprak
”Språkinriktad undervisning” av Maike Hayer

Maike Hayer skriver i Språkinriktad undervisning att denna typ av undervisning gynnar alla elever. Hon skriver också att det ger eleverna en röd tråd mellan ämnena om vi lärare väljer att jobba integrerat mellan varandra. Orden betyder olika i olika ämnen och genom att belysa skillnaden i ämnesspråken skapar vi en större förståelse för eleverna. Att isolera  betyder ju något annat i naturkunskap än att leva isolerat som man kan läsa om i samhällskunskap. På detta blir eleverna medvetna om hur språket har flera dimensioner där alla skolämnen kan beröras. Det är alla lärares ansvar att jobba med sitt ämnesspråk. Inte bara svenskalärarens.

I fler och fler skolor tas det också emot nyanlända ungdomar vilket gör att vi måste lyfta frågan ännu en gång. Vad är språkutveckling och språkinriktad undervisning? Vi behöver nå alla ungdomar utan att sänka kraven och urholka språket och de begrepp som är ämnesspecifika. Vi måste börja jobba på ett sätt så att vi är redo att möta dessa ungdomar som har ett annat modersmål och samtidigt nå ungdomarna som har svenska som modersmål. Diskussionen om språkutveckling måste fortsätta.

Att diskutera

  • Vad är språkutveckling för dig?
  • Hur jobbar man med språkinriktad undervisning på din skola?
  • Hur kan ämneslärare och språklärare arbeta för att utveckla skol- och ämnesspråket tillsammans?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *