Språkutvecklande arbete i förskoleklass

Bornholmsmodellen

Alla förskoleklasser i Svedala kommun arbetar med Bornholmsmodellen som är en strukturerad modell för hur vi kan arbeta med språklekar för att barnen ska bli språkligt medvetna och förberedda för att knäcka läskoden.

Sammanlagt innefattar modellen ett 40-tal lekar som repeteras och varieras. Femton minuter om dagen under femton helst sammanhängande veckor arbetar vi med dessa språklekar. Innan lekarna påbörjas och efter att de avslutats genomför vi en kartläggning där vi dels får en uppfattning om hur vi kan lägga upp arbetet med gruppen, dels får vi en vägledning om vilka barn som behöver särskilt stöd. (Lundberg 2007)

De allra första övningarna i Bornholmsmodellen handlar om att bli uppmärksam på ljud. Under en minut lyssnade hela klassen tyst och koncentrerat. “Vad hörde du?” Alla fick berätta. Vi kunde höra en klocka som tickade, en fågel som kvittrade och någon som gick utanför klassrummet med höga klackar. Barnen tränade på att rikta sin uppmärksamhet och koncentrera sig. De tränade på att lyssna på varandra när de turades om att berätta. Nästa gång fick barnen blunda igen och jag framkallade olika ljud, t ex bläddrade i en bok, klippte i ett papper skrev på ett tangentbord. De fick gissa vad jag gjorde.

Vad säger räven?

I nästa lek fick barnen vars ett bildkort i sin hand. De fick inte visa dem för varandra utan det var en hemlighet. Jag frågade sedan: “Vem är det som skäller? Vem är det som råmar?

Barnen som hade rätt kort fick visa bilden och berätta vilket djur de hade. När jag sagt alla läten på min lista bad jag en elev samla in alla kort. En flicka protesterade och sa: “Men vi har ju inte haft min bild!” Hon hade en bild på en människa i sin hand. “Hur låter en människa?” Jag berättade att vi människor kan tänka framåt och bakåt i tiden och prata om allt möjligt eftersom vi kan så många ord. När jag gjort det protesterade en pojke. Hans djur hade vi ju inte haft uppe. Han hade en bild på en räv. “Hur låter en räv?” De var det ingen som visste. Då läste jag boken Vad säger räven? av Ylvis. Jag fick läsa den två gånger. Sen visste vi hur räven låter: “Ring-ding-ding-ding-dingeringeding…”

Som en variation av den första leken använde jag bilder på olika platser. Jag valde platser som jag tror att de flesta barn känner till som till exempel ett badhus. Jag bad barnen beskriva vad de kunde höra för ljud där. De kunde höra plask, barn som skrattar och duschar som strilade. Nästa plats var ett kostall. Barnen kunde höra hur korna tuggade, hur korna fes och råmade. Den sista bilden jag visade var en bild på en skog. “Hur tror ni det låter här?” frågade jag. Jag fick många svar: Det är tyst. Man kan höra en gren som knakar. Det prasslar i gräset. Det är nog en orm. Det är lugnt där.

Jag tror att det är en bra bild att återskapa i klassrummet. Hur vill vi ha det här i vårt klassrum när vi arbetar? Vill vi att det låter som i ett badhus eller som i en skog? Stim och stoj eller lugn och ro?

"Nu låtsas vi att vi är i skogen..."
”Nu låtsas vi att vi är i skogen…”

Venndiagram

När vi arbetade vidare med räven nästa dag märkte jag att flera av barnen inte verkade veta skillnaden mellan räv och varg. De sa vargen hela tiden när de menade räven, nästan som att de inte visste att det var två olika djur. Jag bestämde mig för att belysa likheter och skillnader mellan dessa rovdjur. Vi hade tidigare arbetat med begrepp, som t ex flock- och rovdjur. Vi hade läst Rävjakten av Sven Nordqvist och barnen hade genom att studera bilderna fått förförståelse för rävens utseende, beteende och storlek. Jag placerade två rockringar på golvet. På den ena rockringen fäste jag en bild på en räv och på den andra en bild på en varg. Jag tog fram mitt första ord: röd. Barnen visste direkt att röd skulle ligga i rävens ring. Vi fortsatte att diskutera de olika begreppen och sorterade orden i de två ringarna. Rovdjur. Var skulle vi göra av rovdjur? Både räven och vargen äter andra djur. “Vi kanske kan sätta rovdjur här i mitten”, sa ett barn och pekade på det område där ringarna snuddade vid varandra. Vips hade vi skapat ett venn-diagram. Venndiagram går att använda vid konstrateringsläsning som ett sätt att jämföra texter för att utveckla läsförståelsen. (Westlund 2009) Genom att presentera modellen på ett lekfullt sätt i förskoleklass tränar barnen redan nu sin förmåga att jämföra och analysera.

Vårt venndiagram.
Vårt venndiagram.

Ord och meningar

Vi använde orden som var i ringen för att skriva en gemensam faktatext om räven. Vi diskuterade hur texten kunde börja. Jag föreslog att vi kunde berätta om var räven bor. Det tyckte barnen var bra. Orden var enkla att flytta runt och därmed kunde vi planera texten och skapa meningar med hjälp av orden. “Är röd en mening? Nej, just det, röd är ett ord. Vi måste ju berätta vem som är röd. Räven är röd. Nu har vi sagt en mening.” Del två i Bornholmsmodellen handlar om just ord och meningar.

Sorterad text.
Sorterad text.

Avslutande ord

Bornholmsmodellen är en viktig del av året i förskoleklassen och den kan inspirera till mycket mer än språklek. Vi startade med att lyssna på ljud, läste  skönlitteratur, pratade om likheter och skillnader med hjälp av venndiagrammet och skrev därefter en faktatext tillsammans. Faktatexten fick barnen med sig hem och jag hoppas att den bidrog till läsning även där och att föräldrar och barn fick ett gott samtal om vad vi arbetat med i förskoleklassen under veckan.

“Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket 2011)

Att diskutera:

  1. Hur kan vi leka med språket tillsammans med äldre barn?
  2. Hur skapar vi möjligheter för eleverna att samtala kring skrivande?

 

Referenser:

Lundberg I. (2007). Bornholmsmodellen. Natur och Kultur: Stockholm

Skolverket (2011) Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur: Stockholm

 

Share Button

4 reaktion på “Språkutvecklande arbete i förskoleklass”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *