Språket är vårt främsta redskap för lärande. Det är genom språket vi kommunicerar, tar till oss ny kunskap och visar att vi förstått och vad vi har lärt oss. Det är genom språket vi kan kommunicera vad vi behöver för att komma vidare i vår utveckling och genom språket reflekterar vi över vårt eget lärande. Det är genom språkliga uttrycksformer som eleverna oftast bedöms. Det är genom språket vi utvecklar en stor del av vår identitet.
Språklig utveckling är ett ansvar för alla ämnen i skolan.
LGR11 – övergripande mål och riktlinjer
2.2 Kunskaper
“Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt”
Få syn på språket
I mitt förra blogginlägg Svenska språket – i alla ämnen skrev jag om det viktiga ansvaret att utveckla elevernas språk och att detta inte bara vilar på ämnet svenska utan på alla ämnen.
Jag gav tips på hur man kan jobba språkutvecklande även i andra ämnen än svenska. Efter detta inlägg fastnade jag lite i tanken kring detta ansvar och surfade runt lite på Skolverkets hemsida där jag hittade materialet “Få syn på språket”
Få syn på språket är ett kommentarmaterial om språk och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Det är intressant läsning och om man inte tidigare blivit övertygad om vikten att arbeta med språket i alla ämnen så nöter Skolverket här in budskapet med all önskvärd tydlighet. Jag försöker mig på en mycket kortfattad sammanfattning av budskapet samtidigt som jag ger min syn på saken.
Språkliga handlingar i skolämnena
I skolans olika ämnen ingår moment och delar som är ytterst förknippade med språk. Jag ger er några exempel:
- Tänka och uttrycka sig kritiskt
- Granska fakta, information och förhållanden
- Motivera
- Tolka
- Kommunicera
- Ta ställning
- Redovisa
- Inse konsekvenser av olika alternativ
- Delta i meningsutbyte i olika samhälleliga frågor
- Resonera
- Argumentera
- Reflektera
- Analysera
- Använda olika lässtrategier
- Urskilja budskap, avsändare och syfte
- Uttrycka
- Tala, läsa och skriva
Ovanstående punkter är alla knutna till språklig medvetenhet och utveckling. Ändå ingår de alla skolans olika ämnen. Inte bara svenskämnet.
Viktiga saker att tänka på för att utveckla språket i alla ämnen
- När man planerar ett ämnesområde i ett ämne är det viktigt att ha med den språkliga aspekten – vilka ord och uttryck är centrala, finns det språkliga hinder eller utmaningar för eleverna?
- Ämnesspecifikt språk och centrala tankegångar finns i varje ämne och bär ämnesinnehållet. Det är viktigt att eleverna blir trygga i detta genom att lära sig mönster för hur samtal förs inom ämnet och vilka ord och uttryck som används och hur de används.
- Jobba med öppna frågeställningar utan i förväg definierade svar.
- Att se elevernas tolkningar och personliga erfarenheter av ämnesinnehållet som en resurs.
- Att det eleverna säger eller skriver har en mening utöver själva övningen – exempelvis att informera eller övertyga.
- Förförståelsens vikt inför olika övningar.
Språkliga hinder i ämnena
Om det inte funkar för en elev i ett ämne – beror det då på innehållet eller kanske rentav på språket? Även om jag är lärare i sv/so har jag då och då haft elever i matematik genom åren och insett hur mycket språk som är inblandat. Förutom svåra ord och kluriga begrepp kan ju “läsetalen” vara ett hinder för elever. Att lära sig angripa dessa på rätt sätt kan vara räddningen för många. Att lära sig att det som efterfrågas oftast kommer i sista meningen kan gör att eleven kan bena upp sin uppgift på ett tydligare sätt. Detta har ju mer med den språkliga än den matematiska biten att göra!
Språk i alla ämnen
Kopplat till materialet Få syn på språket finns också två filmer med intressant innehåll.
Filmen är inriktad mot gymnasiet men har några poänger. Representanter för näringslivet uttrycker vikten av att ha ett välutvecklat och brett språk när man kommer ut i arbetslivet. Oavsett om man ska starta eget företag eller om man som busschaufför ska bemöta olika människor dagligen är det en stor fördel om man har språket med sig. Man ska sätta siktet högt. Språkets utveckling i grundskolan är inte bara till för att klara vidare studier utan för att förbereda för ett liv i det gemensamma samhället.
I den här filmen beskriver forskaren Åsa af Geijerstam hur vardagsspråk och skolspråk skiljer sig åt genom att visa på hur komplicerat ämnesspråk kan vara konstruerat jämfört mot vardagsspråk.
Ett bra exempel är begreppet “volym” som i vardagsspråk för de allra flesta (och förmodligen för musikläraren…) betyder något annat än den volym man talar om i matematiken. Det finns fler exempel på sådana ord och uttryck som har olika betydelse i vardagen och i skolan: rabatt, roten, reaktion…
Olika skolämnen utgör alltså olika text och språk-kulturer och det är viktigt att ha både språkutvecklande och kunskapsutvecklande perspektiv i alla ämnen.
I filmen ges också exempel på hur texter i olika ämnen är uppbyggda och hur detta kan sätta hinder för kunskapsutvecklingen om man inte är förtrogen med språket.
Sammanfattning
Varje ämne konstrueras såväl innehållsmässigt som språkligt och dessa två delar hänger samman. Att arbeta medvetet med språk blir därmed centralt för kunskapsutveckling och språkutveckling i alla ämnen och åldrar.
Att diskutera:
- Vilka språkliga hinder kan du se i ditt ämne?
- Hur kan du underlätta undervisningen i ditt ämne genom att tänka på de språkliga aspekterna?
- Vilka språkliga aspekter kan du ta med när du planerar din undervisning?
En reaktion på ”Språket – vårt främsta redskap för lärande”