Sommarpratarna – när besöken i klassrummet avlöser varandra

Sommarpratarna har förgyllt människors somrar och liv länge. Redan 1959 sändes de första programmen.  De har också tack vare kloka och inspirerade lärare under flera års tid inspirerat elever runt om i landet. Inspirerat dem till att fortsätta lyssna till ytterligare  sommarpratare utan att någon ber dem om det eller att skriva ett eget manus, välja ut musik och faktiskt spela in ett eget sommar-, höst-, vinter- eller vårprat. Nu är det min och mina elevers tur att inspireras och också lära av några av alla de fantastiska sommarpratare som finns tillgängliga på Sommar & Vinter i P1.

Jag har bestämt mig för att låta sommarpratarna löpa som en röd tråd genom läsårets undervisning. Först ut är Felix “PewDiePie” Kjellberg (2014), en ung man som jag egentligen visste väldigt lite om förutom att hans röst vid flertalet tillfällen  sipprat ut genom sonens stängda dörr. Elevernas framtid, det stundande gymnasievalet, mål och drömmar är rubriken och samtalsämnena utifrån detta sommarprat.  En annan favorit är Bianca Ingrosso (2018), som liksom PewDiePie nu arbetar med något som hon brinner för. Dessa två sommarpratare blir inkörsporten till elevernas egna sommarprat, eller rättare sagt höst-/vinterprat. Tillsammans kommer vi att träna på att ta anteckningar och att skriva referat. Vi kommer att lyssna på börjor och slut och fundera kring vad som gör ett prat till ett bra prat. Manus skrivs, musik väljs och slutligen är det dags att spela in och publicera. Tips på upplägg och var du kan låta eleverna publicera sina sommarprat hittar du här och här. Min förhoppning är att vi också ska få tid att lära oss att skriva krönikor inspirerat av någon sommarpratare eller varför inte med utångspunkt i våra egna höst-/vinterprat.

Samtidigt som gymnassievalet förmodligen är det viktigaste valet för eleverna i nian är det i år också val i Sverige. Ett val som väcker funderingar kring demokrati och hur vi vill att vårt framtida samhälle ska se ut. Peter Esaiasson (2000) pratar varför det är så svårt att bestämma saker och ting tillsammans och öppnar upp dörrarna för samtal kring såväl demokrati som vikten av att vara källkritisk. För vems röst är det egentligen som hörs? Alla texter, oavsett om de är skriftliga eller muntliga, har en avsändare, en röst som ser på ett visst sätt på sin omgivning och världen. Alice Teodorescu (2015),  som berättar om minnen från barndomens kommunistiska Bukarest, då lyssnandet på radiokanaler från väst ansågs som en statsfientlig handling, då det krävdes statligt tillstånd att äga en skrivmaskin och bästa vännen kunde vara en angivare, kommer att fungera som inkörsporten till ett arbete kring elevrnas vision av framtidens samhälle och de många dystopier som beskriver en inte alltför munter framtidsvision. Ett arbete som du kan läsa mer om i mitt nästa blogginlägg, men även får en försmak av här.

Linnéa Claeson (2017) som pratar om vikten att stå upp mot näthat, Emilia Lind (2016) som berättar hur hennes liv förändrades en dag när hon var sexton år och hennes mamma dog och Yrsa Walldén (2008) som knappt vågar gå till kiosken för att handla ifall någon skulle säga hej till henne och än mindre ställa sig framför en klass och tala, är ytterligare tre av mina favoriter bland de sommarpratare som jag hittills lyssnat till. Tre sommarpratare som kommer att vara en del av arbetet med att förbereda eleverna för den muntliga delen av de nationella proven. I en mindre grupp kommer de få arbeta med att lyssna, skriva referat och förbereda en diskussionsfråga för att sedan i tvärgrupper träna på att presentera sin text och diskussionsfråga samt leda och sammanfatta diskussionen. Ett upplägg som jag använt tidigare inför NP, men inte utifrån sommarpratarna.

Fler idéer kommer säkert att dyka upp längs med vägen, men klart är i alla fall att under det kommande läsåret är det inte bara jag utan så många fler som kommer att dela med sig av sina erfarenheter i mitt klassrum.

Att diskutera:

  • Hur arbetar du för att lyfta in världen utanför i  ditt klassrum?
  • Hur skulle du kunna använda sommarpratarna i ditt klassrum?

Läs även:
Lind, Cecilia; Från sommar- till höstprat
Sjödahl, Annika; Sommarpratare, mutlimodala inslag och temaområden
Sjödahl, Annika; Hur kan sommarpratare bli undervsining i svenska?Skrivmall till sommarpratare
Så gör du ett sommarprat

Några favoriter bland alla sommarpratare: 
Arkan Asaad (2015) som blev bortgift mot sin vilja
Aron Andersson (2017) vars råd är alltid sätta upp nya mål, fira alla delmål och var tacksam längs vägen.
David Batra (2015) pratar bl a om hur mobbing påverkar
Jason “Timbuktu” Diakite  (2014) pratar om sina erfarenheter av rasism och hur det har påverkat honom
Hédi Fried (2015) tar oss tillbaka till Rumänien strax före krigsutbrottet, koncentrationslägrens ofattbara grymheter och berättar om hur det är att besöka lägren idag.
Zara Larsson (2015), som pratar om sina drömmar och målmedvetenhet, men också om vårt samhälle
Peter Martinsson (2007)
 133 cm lång som berättar om sitt liv utifrån ett lite kortare och ovanligt perspektiv
Malin Sävstam (2009) som överlevde tsunamin 2004 men förlorade sin man, två av sina barn, sin bästa väninnan och hennes man.
Miriam Bryant (2017) 

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *