Socio-scientific Issues i NO-undervisningen

Ända sedan jag startade min resa som forskare i utbildningsvetenskap har jag varit fullt upptagen med elevernas fascination för naturvetenskap å ena sidan och deras fallande resultat å andra sidan. I referenslitteraturen hittar jag ständigt formuleringar som beskriver att elever är intresserade av naturvetenskap men inte av undervisningen i NO. Det saknas inte förklaringar till detta, tvärtom och det finns en gedigen och långvarig forskning att stödja sig på. Det finns ett brett stöd för tanken att det räcker inte med undervisning som behandlar det rent vetenskapliga som begrepp, modeller, teorier och vilka samband som gäller mellan dem. Det måste också sättas i ett sammanhang som visar naturvetenskapens roll i samhället och hur man kan använda naturvetenskap för att orientera sig i en komplex värld.  I kursplanerna märks de senaste årens forskning tydligt i de tre förmågor som skrivs fram i syftestexten till biologi, kemi och fysik.

Ett sätt att arbeta med detta är att använda SSI-frågor (Socio-Scientific  Issues), relevanta och aktuella samhällsfrågor med stark koppling till naturvetenskap. Utöver den naturvetenskapliga grunden karaktäriseras de av att de innehåller ett mått av värderingar och etiska ställningstaganden och kan diskuteras ur olika perspektiv. För att kunna föra resonemang i de här frågorna behöver eleverna kunskaper i NO och får samtidigt konkreta exempel på vilken betydelsefull roll naturvetenskap spelar i samhället. Exempel på SSI-frågor som jag och mina kollegor har jobbat med är energi, miljö, genmodifiering, välfärdssjukdomar, arbetsmiljö, preventivmedel mm. Att arbeta med SSI-frågor är inget ovanligt, det görs med största sannolikhet i de flesta klassrummen runt om i Sverige, inte minst med tanke på att förmågan prövas i det nationella provet. Trots det rapporteras det om osäkerhet bland lärare om t ex hur mycket tid man kan ägna åt den här typen av uppgifter och att man är rädd för att inte ”hinna” med det teoretiska innehållet i ämnet. Det är viktigt att poängtera att det ena får inte utesluta det andra. Utan kunskaper är det svårt att argumentera, ta ställning, granska, kommunicera osv samtidigt som SSI-frågor erbjuder en möjlighet att förankra och fördjupa elevens förståelse för begrepp och vetenskapliga förklaringar.

De senaste veckorna har jag jobbat med ämnesområdet ”Material” genom att låta eleverna göra en livscykelanalys av en produkt (produktens påverkan på miljö under hela sin livstid från råvara till avfall). Detta har vi gjort förut på Klågerupskolan men denna gång beslöt jag mig för att göra några förändringar eftersom jag inte blivit särskilt nöjd. Tidigare har jag delat in eleverna i grupper kopplade till ett visst material (papper, plast, glas, metall, keramik) och låtit dem göra en livscykelanalys på en förpackning gjord i det material som gruppen fått. Samtidigt har de fått göra laborationer kopplade till sitt material. Syftet med detta har varit att använda livscykelanalysen som ett medel för att eleverna skulle få kunskaper om material. För att de skall lära sig mer än bara sitt eget material har jag avslutat med en tvärgruppsredovisning. Det har funnits några nackdelar med detta, arbetet med analysen har gått trögt eftersom eleverna skulle lära sig begrepp mm under tiden och tvärgruppsredovisningarna har inte gett det jag hade hoppats. I år presenterade jag begreppet livscykelanalys tidigt och vi tittade på flera exempel hur  och varför man gör livscykelanalyser (tyg och kläder är ett bra exempel, tydligt och lätt att hitta  material). Sedan jobbade vi både laborativt och teoretiskt med de olika materialgrupperna för att introducera begrepp. Som avslutning fick sedan eleverna göra en egen analys på materialen i mobiltelefoner (om de ville kunde de utgå från sin egen). Jag valde mobiltelefonen för att ämnet skulle kännas  mer relevant för eleverna. IMG_8065
I alla livscykelanalysens steg skulle de belysa produktens inverkan på miljö och dessutom lade jag till resursanvändning och hälsa. Här ges det stora möjligheter att använda SSI-frågor, t ex om det är farligt för hälsan att använda mobiltelefon (strålning, nackbesvär), resursanvändning när det gäller utvinning av ovanliga metaller och hälsan hos de som arbetar med detta, arbetsförhållanden i fabriker, farligt avfall, transporter, utsläpp, resursfördelning i världen mm. Det blev också ett bra tillfälle att ta upp aktuell forskning om nya material och nanoteknik. Eleverna kunde lära mig saker, t ex att det finns ett varunamn på glas till skärmar som heter ”Gorilla Glass”. Den här gången har arbetet med livscykelanalys blivit som jag hoppats och det har tydligt visat mig att de olika förmågorna i NO bygger på varandra och eleverna har sett att det krävs kunskaper för att kunna samtala, argumentera, värdera och ta ställning i viktiga frågor som rör deras vardag (användandet av mobiltelefoner).

Om man skall jobba med SSI-frågor är det viktigt att man har klart för sig vad det innebär och att man har ett tydligt syfte med hur man använder dem. Då tror jag inte att risken är så stor att man upplever  att det tar tid från annat. Elever tycker att NO är fascinerande och de engagerar sig gärna i de förklaringar som naturvetenskapen kan ge om hur världen omkring oss fungerar. Det är viktigt att inte tappa bort det som är unikt i NO-undervisningen. Samtidigt måste vi ge hela bilden så att NO inte bara blir något som sker i klassrummet för då är risken stor att naturvetenskap blir något som är intressant men inte angelägen.

Det är spännande att vara en del av en forskarskolan och ha fått  möjligheten att både bredda och fördjupa mina kunskaper om utbildningsvetenskap, naturvetenskap och undervisning. Dessutom får jag göra det tillsammans med andra och ta del av deras forskning. En av mina kollegor i gruppen är extra intresserad av SSI-frågor och det skall bli spännande att följa hennes arbete.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/no-amnen/tema-naturvetenskap/samhallsfragor-1.168773

Att diskutera:

  • Vilka SSI-frågor använder ni i undervisningen?
  • Hur använder ni dem för att förstärka elevernas kunskaper, förståelse och intresse?
Share Button

2 reaktion på “Socio-scientific Issues i NO-undervisningen”

  1. Hej
    Jag tycker din uppgift om livscykelanalys på mobiler verkar intressant och undrar i vilken årskurs du gjorde den i? jag jobbar på en 7-9 skola. Hälsningar Annika Jonsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *