I kursen naturvetenskaplig specialisering har vi arbetat med en fördjupning inom ämnesområdet genteknik och stamceller. Parallellt med teoripass, övningar och kunskapsinhämtning om medicinsk forskning lästes boken Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot (2012). Klassen fick uppgift att prova på att bli skribenter på Wikipedia som avslutning på ämnesområdet. Det ersatte ett vanligt, skriftligt prov och det blev väl så bra om inte bättre menar jag.
Boken som tar tag i dig
Men först måste jag nämna lite om Den odödliga Henrietta Lacks. Boken berör varje läsare på många plan vågar jag påstå. Den beskriver hur den svarta, fattiga Henrietta Lacks 1951 diagnosticerades med livmodertappcancer. Som patient på John Hopkinssjukhuset i Baltimore blev hon på intet sätt tillfrågad för godkännande av vävnadsprovtagning. Det var före lagar om informerat samtycke och visar på 1950-talets brist på etik vad gäller rätten till ditt eget genom (gener), celler eller vävnad – speciellt om du tillhörde fel samhällsklass eller hade felaktig hudfärg eller plånbok.
Bakgrund
På 50-talet pågick intensiva försök att hålla mänskliga celler vid liv i odlingar. Det hade man misslyckats med trots intensiv forskning. Men Henriettas cancerceller visade sig överraskande nog överleva längre än alla andra humanceller och cellinjen lever ännu idag! Cellerna kallas HeLa-celler och har möjliggjort omfattande mängd medicinska framgångar. Poliovaccin, cellgiftsbehandling, Gardasil, provrörsbefruktning, HIVbehandling, Parkinson, trefaldigt Nobelprisad forskning – ja, listan är otroligt lång! Närmare 20 000 patent finns registrerade i amerikanska patentregistrets databas utifrån HeLa-celler.
Henrietta avled endast 31 år gammal men hennes celler har dubbelbottnat nog blivit ett viktigt arv till mänskligheten. Cellerna med hennes DNA återfinns i olika cellkulturer i laboratorier över hela världen och ingen vävnad har gett upphov till så omfattande medicinska landvinningar.
Har du inte läst boken så rekommenderar jag den och du behöver inte vara nördig naturvetare för att finna den ytterst läsvärd utifrån många aspekter.
Nåväl, nu tänkte jag inte enbart skriva om cancer, stamceller, medicin-etiska ställningstaganden och liknande här i blogginlägget..
Det jag egentligen vill ta upp är mina tankar kring att låta elever skriva på Wikipedia.
Källkritik, digitala texter och bedömningsunderlag
Jag har fått inspiration av min lärarkollega Per Fridberg, som tillsammans med skolans bibliotekarie, Nils Marklund, har arbetat med att låta eleverna skriva Wikipediatexter. Deras arbete med källkritik och granskning av artiklar kom till Skolverkets kännedom och resulterade i produktion av två filmer i samarbete med Malmö högskola. Ta del av materialet här.
Med vägledning från Per och Nils (tack, båda!) gav min klass sig i kast med att skriva. Vi tog oss an redan befintliga artiklar med tema stamceller, HeLa-celler och Henrietta Lacks.
Vi lärde oss att det är en bra ingång, som ny Wikipedia-skribent, att bygga vidare på befintlig artikel. Dessa har redan klarat första granskningsrundan så att säga. Det blev lite pirrigt för eleverna, och mig, att följa och se om publicerat material skulle få bli kvar på nätet. Texterna kan få mycket snabb respons och källor och referenser nagelfars.
Jag hade inte provat på att arbeta med detta innan. Men påhejad av Per och med positivt inställda, tillika ivriga, elever gav vi oss in i projektet. God vägledning finns att ta del av på nätet. Wikipedia har skrivmallar att träna på och dessa kallas Sandlådor.
Det jag först hade tänkt som övning visade sig även fungera för bedömning. Elevernas arbete med Wikipediatexter kräver faktakunskaper och fördjupning i ämnet. De måste sortera i stoffet och kommunicera väsentligheter. Källkritiskt förhållande är viktig. Elevernas nyvunna kunskaper omsattes i en äkta situation med riktiga mottagare.
I styrdokument för naturvetenskaplig specialisering står det att eleverna ska utveckla:
- Kunskaper om relevanta begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas
- Kunskaper om naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle.
- Förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att kommunicera samt för att granska och använda information
- Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor
Arbetet med Wiki-texterna passar utmärkt med ovanstående.
Vi som lärare bör, så ofta det bara går, ge eleverna möjlighet att omsätta sina nyvunna kunskaper i en ”äkta” situation.
——
Spännande nog berättade en av eleverna att hen vid ett besök hos tandläkaren kom att tala om HeLa-celler och boken “Den odödliga Henrietta Lacks”. Vid samtalet kom det fram att även studenterna på tandläkarhögskolan läser boken för att belysa andra perspektiv än de med ordinarie tyngdpunkt i högre medicinska tandläkarstudier. Det var intressant och är kanske tandläkarstudenterna aktiva Wikipedianer?
Att diskutera:
- Hur arbetar du med källkritik med dina elever?
- Vilka alternativa bedömningssituationer möter dina elever?
- Vågar du prova på ett arbetssätt som du är osäker på och hur känner du dig inför att dina elever kan bli lärare åt dig i stunden (så som när jag inte fick till fotnot i Wikipedia)?
