Vad är fakta? Hur vet man att det är en faktabok? Varför skriver författare faktaböcker? Jag hade tagit med många olika faktaböcker till klassrummet och barnen tittade fascinerat i dem. Det här var inledningen på arbetet med beskrivande faktatexter som jag tillsammans med min kollega Christine Stenström har planerat och genomfört i årskurs 1 på Marbäcksskolan med sammanlagt 94 elever.
Bygga kunskap om ämnesområdet och genren
Vi startade arbetet med att aktivera barnens förkunskaper med frågan “Vad vet vi om igelkottar?”
Vi samlade allt vi visste i ett gemensamt VÖL-schema. När barnen berättade vad de visste var vi ibland osäkra på om det verkligen var sant och då formulerade jag om det till frågor som vi skrev under “önskar veta”. Till exempel sa ett barn att igelkottar äter kattmat, vi andra var lite tveksamma. Då ställde vi en fråga istället: “Vad äter igelkottar?”
Vi startade faktainsamlingen med att se en film om igelkottar. Innan vi såg filmen repeterade vi frågorna. En bit in i filmen tog vi en paus eftersom svaret på “Hur gammal kan en igelkott bli?” dök upp. “Hörde ni?” frågade jag. Flera händer for upp i luften och barnen hade liksom jag uppmärksammat vad som sades. Jag satt mitt i barngruppen på golvet med ett anteckningsblock och med en penna. “Jag skriver ner det här så vi inte glömmer bort det!” sa jag och formulerade kunskapen högt samtidigt som jag skrev ner det. “Igelkotten kan bli tio år.” När filmen var slut hjälptes vi åt med svaren på frågorna vi skrivit. Jag delade med mig av anteckningarna jag skrivit och förklarade att det kan vara bra att skriva ner sådant man vill minnas.
Biblioteksbesök
De faktaböcker som jag tagit med och visat för barnen på morgonen hade jag lovat att de skulle få titta en stund till i precis före lunch. Det gav mersmak och ett barn undrade om vi inte kunde gå till biblioteket och leta efter fler! Det var ju en fantastisk idé och vi bokade en tid med barnbibliotekarien Sara på Svedala bibliotek. Sara berättade lite om skillnaden mellan skönlitteratur och faktaböcker. Berättelser är ju påhittade sa barnen. Men fakta, det är sant! När vi letade faktaböcker senare hittade vi faktaböcker om påhittade ämnen, som Star Wars och Minecraft. Det var en spännande upptäckt! På biblioteket fick barnen i uppdrag att välja två böcker var som vi lånade med oss tillbaka till klassrummet, en skönlitterär bok och en faktabok. När vi kom tillbaka till skolan fick alla barnen visa vilka böcker de valt och vi hjälptes åt att lista ut om det en faktabok eller en skönlitterär bok. Barnen började till slut använda orden själva. Morgonen därpå utbrast en elev när hon kom in i klassrummet: “Det är ju nästan som ett bibliotek här inne!” Böckerna trängdes i fönsterkarmar och hyllor!
Studera en faktatext
Nästa pass startade vi med att repetera vad fakta är och vad som är syftet med att skriva fakta. Att förmedla information. Ord som författare och fakta är nya för flera utav barnen och behöver tas upp vid många tillfällen.
Det var dags att titta närmare på en beskrivande faktatext och vi började med bilden som hörde till, dels för att det gjorde alla delaktiga men det skapade också en förförståelse inför läsningen. Barnen fick börja med att titta en stund själva på bilden. Det var knäpptyst i klassrummet. Därefter fick de viska till kompisen bredvid vad de hade sett. Kunde man lära sig något om igelkotten bara genom att titta på bilden? Jag bad en elev i varje par att berätta något som de sett.
Därefter läste jag texten högt och stannade upp för att utreda vad vi fått reda på i meningarna.
Förutom att lära oss mer om igelkotten var syftet med övningen även att studera språkliga drag. I Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken (2015) skriver författarna att det är lämpligt att introducera ett språkligt drag i taget. Vi valde att fokusera på att deltagaren ofta står först i meningarna. Det underlättade meningsbyggandet senare när våra elever självständigt skulle formulera meningar till sina texter.
Byrån
Efter att vi sett film och läst en enkel text var vårt VÖL-schema nu proppfullt av fakta och ganska rörigt. Nu var det dags att introducera ett nytt verktyg, nämligen sexfältaren. Adrienne Gear skriver i Att skriva faktatexter (2016) om en byrå som metafor för att sortera fakta. På golvet la jag ut stora papper som fick symbolisera sex olika byrålådor.
“Tänk på byrån som du har hemma. Vad är lådorna till för? Tänk om det inte fanns några lådor och alla kläder låg huller om buller, såhär! (Jag tömde en påse tvätt på golvet.) Vad skulle hända om man försöker hitta något i den här byrån?”
Barnen hjälpte mig att sortera tvätten i de sex olika byrålådorna.
“När vi läser en faktatext om djur så finns det vissa delar som oftast finns med och som är intressant att veta om just det djuret. Förra veckan lärde vi oss om igelkotten och idag tänkte jag att vi skulle försöka sortera upp allt som vi lärt oss i olika byrålådor. För nu är allt huller om buller, sa jag.” (Jag visade vårt VÖL-schema som gav ett massivt och lite rörigt intryck.)
Jag hade letat upp bilder som kunde symbolisera olika fakta. Barnen fick en egen “byrå” med sex lådor och klippte ut och sorterade in bilderna i lådorna. De tänkte lite olika i sorteringen och det var härligt att höra diskussionerna barnen emellan. Det är inte alltid så lätt att få sjuåringar att prata om det man har tänkt, men bilder är ett gott stöd för att bibehålla koncentrationen.
“Igelkotten rullar ihop sig till en boll när det kommer en bil. De ska vara i samma ruta.”
“Här är fienderna, här är maten, här är ungarna och sakerna den inte får äta…”
Barnen fick träna på att formulera sig och även argumentera för sin sak. Några bilder kunde passa i olika “lådor” och det var de bilderna som blev mest intressanta att diskutera i den gemensamma sortering som följde i helklass. Den här fasen krävde mer tid än vad jag hade och nästa gång ska jag ge den mer utrymme. Barnen kom förberedda med sina idéer och argument som de redan testat med kompisen. Några barn började bli trötta och de fick hjälpa till att lägga bilderna i lådorna.
Gemensam textkonstruktion och no-hands up
Tredje passet började med en repetition av byrån. Den här gången hade jag skrivit rubriker på lådorna. Några rubriker var bekanta för barnen medan andra, som “Föda” var nya. Faktan i vårt VÖL-schema sorterade vi in i byrålådorna och det blev grunden till den gemensamma beskrivande faktatexten.
Vi började med den första byrålådan och en påminnelse om att deltagaren står först i meningen. Meningarna skulle börja “Igelkotten…”Med en given början och ett givet fakta gick meningsbyggandet enkelt för de flesta. (Vi hade tränat på vad meningar är tidigare så det var ingen ny kunskap men den är långt ifrån befäst hos alla.) I det här momentet fick barnen arbeta parvis och jag introducerade “no-hands up”. Alla paren satte igång och formulerade meningar och när pinnen drogs var de flesta redo med ett förslag på en mening. Ibland fick vi hjälpas åt och någon mening började med “Den” och då fick vi mer att prata om! Vad betyder “den”? Vem är det? Kan vi använda “den” istället för igelkotten? En del meningar var lite klurigare att få till och då tänkte jag högt och formulerade meningen.
När vår text var färdig läste jag den högt och därefter fick barnen i uppgift att rita “faktabilder” till meningarna. Resultatet “Igelkottens hemligheter” finns att läsa på Ordklotet.
Skriva en individuell text eller med en kompis
Det var dags för det sista momentet, barnen skulle äntligen skriva en egen faktatext. Jag startade dagen med att läsa klassens gemensamma lilla bok högt. Vi repeterade även de fakta som vi hade samlat i byrån och formulerade muntligt några meningar som uppvärmning innan arbetet startade. Jag hade skrivit ut små “minibyråer” till barnen att använda som stöd i sitt skrivande.
Jag låter oftast barnen skriva parvis (på ipads) i årskurs 1 men kände att jag ville testa att låta några barn skriva på egen hand.
Barnen var ovanligt självständiga under skrivarbetet och jag kunde cirkulera i klassrummet och stanna till för att bekräfta och ge små tips. Det var dessutom ovanligt tyst i klassrummet. Några barn använde sig av underrubriker i sin egen text och när jag märkte att någon hoppade mellan byrålådorna var det enkelt att förklara att det är bra om vi skriver om alla fakta i en byrålåda innan vi går vidare annars kan det bli lite rörigt i texten. De barn som inte använde rubriker uppmanade jag att ha en tom rad mellan sina byrålådor.
Sammanfattning
Flera elever skrev uppemot en och en halv sida på egen hand vilket de aldrig hade åstadkommit utan arbetet med cirkelmodellens olika faser och stöttningen i det gemensamma arbetet. Istället för att lägga tid på efterarbete lyckades eleverna skriva bra texter med en gång eftersom de var väl förberedda. Att i sista fasen känna sig lite överflödig som lärare (en kort stund ska tilläggas) är för mig ett kvitto på att barnen verkligen förstått vilket målet är och hur de ska nå dit.
Att diskutera
- Hur arbetar ni med faktatexter i de tidiga skolåren?
- Vilka stödmallar använder ni i arbetet med faktatexter?
Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.
Vilken härlig bok om “Igelkottens hemlighet”. Jag gillade skarpt bilden på bilen som är igelkottens fiende. Vad är det för modell?
Hej Kristina! Illustratörerna hälsar att det är en jeep!